Barnfattigdom – en moralfråga
18 juni 2015
Barnfattigdom
– Någonting håller på att gå sönder i Sverige.
Så sa Stefan Löfven, då socialdemokratisk oppositionsledare, i sin direktsända appell i TV4 kvällen innan riksdagsvalet i fjol.
Det där skar i öronen på dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt och den samlade borgerligheten. Arbetslösheten, fallande skolresultat, barnfattigdom – ja, verkligheten för många svenskar – var inget de ville höra talas om.
Man undrar hur Stefan Löfven, sedan september statsminister, kände när han öppnade tidningen i går. Där stod det nämligen att läsa att var sjätte svensk barnfamilj lever på en nivå som ligger under EU:s fattigdomsgräns.
Barnfamiljer lever i fattigdom
Det är Försäkringskassan som rapporterar det. Och utan pengar från till exempel barnbidraget och underhållsstödet skulle var fjärde familj vara fattig.
Var fjärde krona som en ensamstående förälder med två barn har att röra sig med kommer från olika bidrag och försäkringar.
Våra politiker har i åratal låtit familjepolitiken förfalla. Barnbidraget har till exempel inte höjts på tio år. Underhållsstödet till ensamstående har höjts med en ynka hundralapp på 20 år. Och som extra bränsle på ojämlikhetsbrasan lät den borgerliga regeringen betala miljardstora skattesänkningar för folk med jobb genom försämringar i föräldra-, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna.
Det krävs 15 miljarder
Tapio Salonen, professor i socialt arbete, har tidigare sagt att det skulle kosta 15 miljarder att avskaffa den svenska barnfattigdomen. Det är mindre än vad den senaste sänkningen av bolagsskatten kostade staten.
Genom forskningen vet vi att barn som växer upp i fattigdom har betydligt sämre livschanser än andra.
Barn som växer upp i fattiga familjer löper dubbelt så stor risk att dö i förtid jämfört med andra barn. De blir oftare inskrivna på sjukhus, drabbas oftare av psykisk ohälsa och löper större risk att hamna i missbruk och utsättas för brott. Det söndriga Sverige som Stefan Löfven varnade för är fortfarande kvar, men med politik går det att bekämpa barnfattigdomen.
Det går göra mer
Regeringen lovar nu att höja underhålls- stödet och låta alla barn få gratis glas-ögon nästa år. Men det går att göra mer. Man kan höja barnbidraget, bostadsbidraget, flerbarnstillägget och grundnivån i föräldraförsäkringen. Man kan göra grundskolan avgiftsfri så att alla barn kan följa med när klassen åker på utflykter och studiebesök. Man kan erbjuda barn att äta frukost i skolan.
Ytterst är det en fråga om anständighet. Det kan förstås tänkas att det kommer att kosta pengar, att skatter måste höjas och finansminister Magdalena Andersson måste öppna plånboken.
Men har vi råd att låta bli?
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.