Idéerna som gjorde Sverige osvenskt
Samhället har stöpts om i grunden
I veckan har delar av Sveriges opinionsbildande borgerlighet berättat om sina möten med verkligheten.
Svenska Dagbladets Ivar Arpi har besökt en icke-namngiven bruksort och sett att människorna som dräller runt på gator och torg inte är så där blonda och blåögda som riktiga svenskar är. De klär sig inte som vi, de talar inte som vi, de äter annan mat, sjunger andra sånger.
”Det är demografin, inte ekonomin, som är huvudförklaringen till att allt fler väljare röstar på partier som vill minska invandringen”, slår Arpi fast.
Dramatisk förändring
Kajsa Dovstad, liberal krönikör i Göteborgs-Posten, tog tanken vidare.
I en text beskrev hon hur hon en sen kväll irrat runt i ett miljonprogramområde i Gävle, på jakt efter ”vanlig mat”. Hon hittar en kvällsöppen butik med skyltar på arabiska och mat hon inte känner igen. Hon får ett ”Jimmie moment”, en insikt om varför folk röstar på Sverigedemokraterna. ”Jag är i Sverige, ett Sverige som inte känns svenskt. Och jag gillar det inte.”
Många delar nog Dovstads känslor, även om det kanske inte är exakt framväxten av jourlivs med behändiga öppettider som gjort Sverige osvenskt.
För det är ju så mycket som har förändrats. Under de senaste 40 åren har vårt land gått igenom en dramatisk förändring, och skälen är många: Berlinmurens fall och Sovjetunionens kollaps, EU:s expansion i nord och öst, internets genomslag, utbyggda hbtq-rättigheter, automatisering, klimatkris, allt fler högutbildade kvinnor på maktpositioner, finanssektorns växande inflytande över vardagen, reklam-tv, ökande klyftor, Kinas nya position som ekonomisk jätte, decimerade fackföreningar, frihandel, ökad migration, fri rörlighet, urbanisering.
För en del människor har de förändringarna gjort ont i vardagen. Gemenskaper – upplevda eller verkliga – har gått förlorade. Livsmiljöer man vuxit upp i och känner igen har förändrats. Arbetet tappar sin mening. Trots att vi har valfrihet så blir elen bara dyrare och telefonen har ingen täckning i sommarstugan. Etablissemanget roffar åt sig. Man ska skämmas för att man äter kött. Man kan inte räkna med att man får någon pension. Och så vidare.
Normupplösande marknadslogik
Hur ska politiken hantera de krafter som stöper om våra samhällen samtidigt som vi fått ett politiskt samtal som allt mer sker på plattformar som har som affärsidé att underblåsa känslor som ilska och hat? Svensk höger har valt väg: genom att pladdra om "Jimmie moments".
Så kan man undvika att allt för mycket fokus läggs på den viktigaste orsaken till vår tids omvälvningar, nämligen högerns överideologi – den oreglerade hyperkapitalismen.
Det är vårt ekonomiska system som gör att folk lämnar sina hem och familjer i hopp om att tjäna pengar någon annanstans.
Det är vårt ekonomiska system som finner flexibilitet, konkurrens och otrygghet långt mer lönsamt än stabilitet, samarbete och trygghet. Det är vårt ekonomiska system som släppt loss en normupplösande marknadslogik i allt från skola, sjukvård till mellanmänskliga relationer.
Hyperkapitalismen förändrar det svenska samhället från grunden.
Men efter 40 år av obruten framgång för nyliberalismen känner högern plötsligt inte igen sig längre och skyller det på att det finns butiker som skyltar på arabiska.