Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Dags att sluta vingla mot SD

Valet 2018: Dragkamp i alliansen

Ebba Busch Thor (KD) och Jimmie Åkesson (SD).

Det är lustigt hur snabbt det kan svänga. Kristdemokraternas Ebba Busch Thor var före valet tydlig med sitt nej till samarbete med Sverigedemokraterna. Det fanns inga utsikter till det, inte på 20 års tid, sa hon till Göteborgs-Posten. Sen landade valsedlarna i urnorna, det rödgröna blocket blev större än alliansen. Nu låter det annorlunda.
– Jag står för vår politik och våra värderingar i alla lägen, oavsett vem som röstar för. Och då har jag varit beredd att tillträda i regeringsställning även om det kräver stöd från Sverigedemokraterna, sa Busch Thor på tisdagen till TT.
Makten lockar. Den dinglar så nära, så åtkomlig. Men Centerpartiet och Liberalerna vet varför SD är ett omöjligt regeringsunderlag.
– Vi kommer inte att släppa fram någon regering som inte ger oss något inflytande, säger SD:s Jimmie Åkesson till Aftonbladet.
Sedan Åkesson gjorde entré har det skett en storstädning på ytan i partiet med rötter i vit makt-rörelsen. Bort med nazistsymbolerna, in med slips och kostym. Grundsynen är extrem nationalism, där kulturblandning till varje pris måste undvikas, men vissa budskap passar bättre i sociala medier än i programskrifter. “De ledande inom partiet förstår mycket väl att programdokument bör formuleras på ett sådant sätt att så få väljare som möjligt stöts bort”, skriver Håkan Holmberg, politisk chefredaktör och doktor i historia, i rapporten “Den farliga mångfalden”. SD:s strategi är tydlig. "Eftersom Sverige inte är Ungern, eftersom vi inte sitter i regeringsställning (än) och eftersom media i Sverige inte fungerar som media i Ungern, är vi tvungna att anpassa oss till den verklighet som råder här. Det innebär inte minst att vi måste anpassa vår retorik efter det rådande läget" skrev partisekreteraren Richard Jomshof på Facebook 2015.

Hur är då partiet som vill ha inflytande?

Kulturkrig: ”Seger eller död”

Där gamla SD pratade om ras, pratar dagens parti om “nedärvd essens”. Flyktingar målas upp som det största hotet. "Våra motståndare har på riktigt tvingat in oss i en existentiell kamp om vår kulturs och vår nations överlevnad", skriver SD:s chefsideolog Mattias Karlsson på Facebook, med tillägget ”Seger eller död”. Jimmie Åkesson gav honom rätt i den beskrivningen. Det är en återkommande retorik som manar till handling. 2015 skedde mängder av attentat mot flyktingboenden. SD:s avdelningar i bland annat Lund lade mitt under attentatsvågen ut adresser till flyktingboenden i sociala medier.

SD vill införa asylstopp, förbjuda dubbla medborgarskap, säger nej till kvotflyktingar och vill satsa en miljard på "återvandring". Rasismen läcker ur partiet. Mängder av SD-politiker har tvingats avgå till följd av hatiska uttalanden.

Partiet motarbetar jämställdhet

SD är uttalat antifeministiskt, och jämställdheten motas på bred front. Partiet vill ta bort de öronmärkta månaderna i föräldraförsäkringen, trots att de gjort avgörande skillnad för mäns föräldraledighet och lyft kvinnors löner. SD vurmar för hemmafruskapande reformer som vårdnadsbidraget och sambeskattning. I motion efter motion har SD försökt tvinga tillbaka aborträtten, men även begränsa möjligheterna till abort genom vårdvägran i form av "samvetsfrihet". Synen på de som gjort abort är tydlig. ”Det är ju kanske inte i första hand de främst fungerande familjerna där abort är aktuellt, utan kanske där familjen fallerar snarare”, sa Jimmie Åkesson i SVT Opinion.

SD har inte stöttat en enda reform för hbtq-gruppens rättigheter, och partiet säger nej till assisterad befruktning för lesbiska par. I sin blogg skrev SD-toppen Björn Söder 2007: ”Vad är det som säger att den s k normaliseringen slutar med att bi- homo- och transpersoner skall normaliseras? Varför inte personer som begår tidelag (sex med djur) eller pedofili? Dessa sexuella avarter är inte normala och kommer aldrig att vara normala.”

Media ska stoppas ”i sinom tid”

Hatet mot fria medier är uttalat inom SD. ”Ni är och förblir denna nations fiender” skrev SD:s tidigare stabschef Linus Bylund om Sveriges journalistkår efter Kaplan-skandalen 2016. Partikollegan Kent Ekeroth skrev på Twitter om att stoppa medier “i sinom tid”. Samtidigt stödjer SD mängder av propagandakanaler, förklädda till nyhetssajter. En av dem är Samhällsnytt, tidigare Avpixlat, ledd av Kent Ekeroth.
SD framhåller ofta länder som Ungern, inte bara för flyktingmotståndet. Viktor Orbáns regering har stängt ner liberala universitet, och skapat kontroll över medier och domstolarna. När Jimmie Åkesson efter årets Almedalstal fick välja om han sympatiserade med Orbán eller Merkel så valde han Orbán.
I Danmark har SD:s systerparti Dansk Folkeparti varit framgångsrika. Budgeten för danska public service-bolaget Danmarks Radio minskas nu med 20 procent, vilket leder till kraftiga nedskärningar. Dansk Folkepartis avtryck är tydligt. DR får inte längre producera fördjupande artiklar, hälften av musiken som spelas måste vara dansk och det ska vara tydligt att det danska samhället vilar på kristendomen.

SD vill riva ner rättsstaten

Ungern är förebild även när det kommer till synen på rättsstaten. Vi är alla lika inför lagen, men inte enligt SD. Flertalet av SD:s nämndemän har klargjort att de avser att låta en åtalads nationella eller religiösa bakgrund spela in när de skall ta ställning i nämnden. Sannolikheten för en fällande dom ökar med 17 procentenheter för åtalade med "distinkt arabiskt-klingande namn" om det finns en sverigedemokratisk nämndeman med i rätten, visar en studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Partiet har anfört att kriminalvården ska registrera den svenska befolkningen efter nationell bakgrund. Det gäller även personer som är födda i Sverige och har minst en utlandsfödd förälder.

Svensk, men ändå inte riktigt svensk. Inte enligt SD.

Makten hägrar nu för alliansen. Frågan är: tar de vägen som leder rätt in i mörkret?