Hoppsan Busch, just sådär började Brexit
Jan Emanuel har rätt om elstödet
EU-byråkrater håller sig helst i skuggorna. Hålögda i det blå ljuset från sina datorskärmar knattrar de på sina tangentbord, pumpar maniskt ut nya regler, förordningar och direktiv. Skrivaren går varm dygnet runt och borden är så överbelamrade av fyrkantiga lagstiftningsförslag att pappershögarna börjat halka ned på golvet.
Bilden av denna armé av EU-byråkrater kommer väl till pass när svenska politiker vill skjuta ifrån sig ansvar. Senast att plocka upp den bollen var energi- och näringsminister Ebba Busch.
Stöd för poolerna
Jan Emanuel Johansson, frispråkig miljonär, debattör och fd socialdemokratisk riksdagsledamot, kritiserade regeringens elstöd i en debattartikel i Aftonbladet. Han konstaterar att ”ju fler pooler jag haft i gång på vintern och ju varmare jag haft i mina garage, desto mer pengar får jag”. Det är inte bara slöseri, utan en stöld från skattebetalarna, skriver Johansson.
Den ansvariga ministern Ebba Buschs svar? Det är EU:s fel att stödet ser ut som de gör.
Men som tidningen Altinget var snabba med att konstatera uppmanar EU tvärtom medlemsländerna att ge stöden till ”särskilt drabbade” på ett ”träffsäkert sätt”. Där finns inga hinder för att behovspröva elstödet.
Obegripligt
Men Ebba Busch står på sig, det var fyrkantiga EU-regler som hindrade regeringen från att utforma det perfekta elstödet. Altinget frågar om man verkligen kan hävda att det är Bryssel som begränsar Sverige. Jadå, svarar energi- och näringsministern.
– Vi får en tydlig begränsning om att det ska vara statsstödskompatibelt, utifrån tidsgränsen för när den här förordningen gäller. Och det gör att det inte går att utforma det med den här detaljgraden. Och utifrån att Sverige är Sverige och särskiljer oss med de allra flesta andra EU-länderna, med att vi har kapacitetsavgifter på det här sättet, säger Busch till Altinget.
Intervjun fortsätter på samma vis, ministern levererar en ordgegga vars grad av obegriplighet skulle få den mest komplicerade EU-förordning att rodna.
Väntad valfilm
Risken är att det kommer och biter regeringen i baken. Det vet de brittiska politikerna mer än några andra – ägnar man årtionden åt att skylla allt möjligt på Bryssel, får det till slut konsekvenser.
Ingen har väl glömt Sverigedemokraternas valfilm från 2010. I den rör sig kvinnor i heltäckande niqab som i en flock, de springer med barnvagnar framför sig för att hinna före en skröplig pensionär till de svenska bidragen.
Kanske är det nästa år vi får se kampanjfilmen med de hålögda Brysseltjänstemännen som springer mot den svenska budgeten, en hjord av målmedvetna byråkrater redo att storma Finansdepartementet.
Glöm inte var ni läste det först.