Åkesson underskattar Johan Pehrsons ursinne
Vågat att ställa sig emellan Liberalerna och EU
Det märks att Jimmie Åkesson och Charlie Weimers suttit och klurat ett tag. Debattartikeln i Svenska Dagbladet var inget hastverk. Partiledaren och gruppledaren i Europaparlamentet tycker båda att det är hög tid för en ny EU-strategi.
Denna nya strategi ska bestå av tre delar. De vill ha folkomröstningar inför viktiga EU-beslut. De vill förbereda Swexit, för att med trovärdighet kunna hota med att lämna unionen i förhandlingar. Och de vill utreda om Sverige ”överimplementerat” EU-direktiven, det vill säga gått längre än man egentligen behövt.
Rent nonsens
Frågan är om inte Jimmie Åkesson och Charlie Weimers tagit sig vatten över huvudet. Att själva förslagen skulle förbättra Sveriges förhandlingsposition är rent nonsens – mer om det senare – men framför allt underskattar de frågans sprängkraft.
För Sverigedemokraterna är EU långt borta, det är just det som bekymrar dem. Men för den faktiska regeringen är förhandlingar i Bryssel och Strasbourg högst närvarande. Det är ministrarna som åker och förhandlar med sina kollegor, Europaparlamentarikerna som tar ansvar för tung lagstiftning, Kristersson som behöver förklara samarbetet med SD på toppmötena.
Arga liberaler
Varken Moderaterna eller Kristdemokraterna är några stora EU-entusiaster, men de är desto mer måna om Sveriges anseende. De förstår att strategin att hota med Swexit är ungefär lika effektiv som att ilsket störta ut ur rummet. Ingen kommer springa efter.
Och så har vi Liberalerna, Sveriges ensamma EU-entusiaster. De enda som fortfarande vill ha euro, och förmodligen skulle gå till val på slå ihop hela Europa till en superstat om inte svenskarna vore så förbaskat griniga.
De må vara få, men för ett block med en ynka rösts övervikt i riksdagen – sedan Elsa Widding lämnade SD och blev politisk vilde – räknas varje ledamot.
Vredesutbrott på gång
En folkomröstning inför EU-besluten kommer bara innebära att den svenska representanten saknar mandat i början av förhandlingarna och hamnar efter. Och helt ärligt – vem skulle gå och rösta för eller emot ett nytt EU-direktiv? Det är tillräckligt svårt att elda på väljarna inför ett EU-val var femte år.
Frågan är om Jimmie Åkesson förstår vad han gett sig in på. Om han trodde att han sett Johan Pehrson ursinnig i debatten om drag queens har han en spännande upptäckt framför sig.
En sak är säker, det kommer bli en stökig EU-valrörelse nästa år.