Stenevi låter oss ana politikens bråddjup
Självklart kommer svensk politik att påverkas
Märta Stenevi kommer inte tillbaka som språkrör för Miljöpartiet. Efter sin sjukskrivning känner hon inte att hon är den som kan göra jobbet bäst. Det berättade hon idag i en intervju med Aftonbladet.
Stenevis ord låter oss ana det bråddjup partipolitik ibland kan vara.
Bilden av ett snällt parti
Miljöpartiet har ända sedan det dök upp i svensk politik odlat en bild av sig själv som annorlunda, mindre auktoritärt och kanske till och med snällare. Två språkrör istället för en ledare. Rotation i partitoppen och allt det där.
Självklart är det till stor del en illusion. Politik handlar om att genomföra sina idéer och ofta betyder det att röja undan sådant och sådana som står i vägen. Det gäller också i det egna partiet.
I falangstrider tas det sällan några fångar. Cirkusen kring Kristdemokraternas EU-lista ger syn för sägen. Om en vecka är det meningen att den ska fastställas. Vi får se om det är sista ordet.
Anonyma läckor
I intervjun med Aftonbladet beskriver Stenevi den press hon utsattes för under kampen om den manliga språkrörsposten. Inte minst anonyma läckor inifrån partiet var svåra att förhålla sig till.
Många av dessa läckor framstår som en del av kampanjen för att får Daniel Helldén vald till språkrör. Det lyckades, med en rösts övervikt.
Nu blir Helldén kvar och Stenevi försvinner. Har det någon betydelse?
Delvis beror det förstås på vem som ersätter Märta Stenevi. Det lär inte saknas kandidater, det gör aldrig det i Miljöpartiet.
Olika erfarenheter
Men det är svårt att bortse från skillnaderna i de båda språkrörens erfarenheter. Stenevi har visat att hon kunde samarbeta med Socialdemokraterna i en regering. Helldén styrde Stockholm tillsammans med Moderaterna. Sådant har betydelse.
Arbetet med att bygga en samlad opposition mot regeringen Kristersson och Sverigedemokraterna sker nu på delvis nya villkor.
För Miljöpartiet, som redan kämpar med låga opinionssiffror, betyder det att uppförsbacken blir lite brantare. Partiet har representanter som är kända och som skulle kunna ta över jobbet direkt. Vi tänker till exempel på EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke. Frågan är om hon vill. Märtas Stenevis berättelse gör knappast uppdraget mer attraktivt.
För tidigt räkna ut Mp
Å andra sidan är det för tidigt att räkna ut det gröna partiet. Om det är något de lyckats med genom sin historia är det kanske att lansera okända företrädare som visat sig vara skickliga politiker. Märta Stenevi är själv ett utmärkt exempel.
I den bästa av världar skulle Miljöpartiet nu i lugn och ro kunna koncentrera sig på EU-valrörelsen, en av partiets bästa grenar. Nu blir det istället en ny process för att välja nytt språkrör. Världen är inte perfekt, men politiska partier måste kunna hantera den.