Är en Linköpingsbo mer värd än en lett?
Den 29 juli 2003 ramlade Robert Radvan ner i en 700 grader varm ugn på SSAB i Luleå och omkom. Då avslöjades hundra slovakiska ugnsmurares arbetsvillkor.
De skulle enligt kollektivavtalet få 137 kronor i timmen. Den verkliga lönen som betalades ut var bara 13–18 kronor i timmen.
”Det var inte det värsta. Det värsta var arbetsmiljön. De hade ingen skyddsutrustning och stora brännsår på händerna. De fick plocka använda arbetshandskar ur soporna”, berättar Hans Tilly, ordförande i fackförbundet Byggnads.
Samtidigt som EU-domen i Vaxholmsmålet analyseras som bäst uppmärksammas den internationella migrationsdagen på ett seminarium i Stockholm. Det blir en eftermiddag om rättvisa och orättvisa, solidaritet och förtryck.
Varför är inte alla människor lika mycket värda på den globaliserade arbetsmarknaden?
Migrationsforskaren Lisa Pelling, verksam vid universitetet i Wien, berättar att flyktingarna i världen blir färre. Samtidigt blir migranterna fler, alltså personerna som bor och arbetar i ett annat land. Enligt officiella siffror finns 191 miljoner migranter i världen. Det är lika många som hela Brasiliens befolkning. Till det kommer alla papperslösa. Det sägs att mellan 2,5 och 4 miljoner människor migrerar utan tillstånd varje år.
”Den verkliga siffran är nog väldigt mycket större”, säger Lisa Pelling.
Migranterna skickar hem långt mer pengar till sina nära och kära än det internationella biståndet bidrar med. Man räknar med att migranterna skickade iväg 276 miljarder amerikanska dollar under 2006.
”Migranterna är de verkliga biståndsarbetarna. Deras svettpengar betalar blodtrycksmedicinen till mamma, kylskåpet till familjen, skolavgifterna till barnen. Pengarna kommer verkligen fram till de fattiga och fortsätter strömma in månad efter månad, år efter år”, säger Lisa Pelling.
Allt fler kvinnor migrerar. Om den klassiska migranten tidigare var en manlig byggnadsarbetare, är den nu på väg att bli ett kvinnligt hembiträde.
Journalisten Mats Vingborg berättar hur situationen för de filippinska hembiträdena i Hongkong har kunnat förbättras något de senaste tio åren.
Vartenda hembiträde har en mobiltelefon?–?och nödnummer som de kan ringa om de blir illa behandlade av sina arbetsgivare.
LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin talar om vårt solidariska ansvar för varandra.
”Grunden, det självklara, är att ingen diskriminering ska få förekomma på arbetsmarknaden. Då räcker det inte att den enskilda kan hävda sin egen röst. Då krävs det att alla hävdar rätten för alla. Väljer vi kollektivavtal som modell, måste verkligen alla omfattas av kollektivavtal. Annars måste några dumpa in sig själva på arbetsmarknaden.”
Efter seminariet ringer Hans Tillys fråga i mina öron: Är det okej att arbetare från Lettland är mindre värda än arbetare från Linköping?
Svara på det, alla ni som skulle vilja slippa kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. Ni som hoppades att facket skulle förlora Vaxholmsmålet.