Dokumentären blottar friskolans feta nackar
Sista året på gymnasiet blev vi plötsligt fler i klassen. Då valde friskolegruppen JB-gymnasiet att gå i konkurs, och ansvaret för drygt tio tusen elever skyfflades över på kringliggande skolor, däribland vår. De tusentals ungdomar som tvingades byta hade valt fritt, men valt fel.
I kväll sänds den nya dokumentären Staten och kapitalet i SVT. I den undersöker regissören Staffan Juhlén hur det gick till när den svenska skolan förvandlades till en av världens mest marknadsliberala.
Vinsten kommer först
Ebba Grön har svaret. Staten och kapitalet sitter i samma båt. De senaste årtiondenas skolreformer har gynnat företagarna på elevernas bekostnad.
Friskolereformen 1992 skulle genom marknadskrafter och konkurrens gynna elever och föräldrar. Tanken var att skolorna skulle sporras till att bli bättre i kampen om skolpengen.
Men utgångspunkten för ett aktiebolag är att ha vinst högst upp på agendan. Om inget annat anges är det olagligt för en friskola som ägs av ett aktiebolag att prioritera elevernas långsiktiga intressen, lärarnas arbetsmiljö eller elevhälsa. Vinsten måste komma först. Skolpolitikens långsiktiga mål och friskolesystemet står därför i konflikt.
Politikerna belönades
Vinstjagande friskolor ligger alltså inte i elever eller föräldrars intresse. Vem gynnas då av dem?
I dokumentären nämns politikerna som drev på friskolereformen. Det tog två månader för Miljöpartiets skolpolitiska talesperson Mikaela Valtersson att gå från politikerjobbet till att bli vice VD för Kunskapsskolan. Andra började jobba åt stora konsultbolag. Det är tydligt att kapitalet fångat upp de som gjort dem en tjänst.
Efter att Sverige fått kritik från internationella organisationer föreslog regeringen tidigare år en ny lag om karenstid som börjar gälla i sommar. Det betyder att nuvarande och framtida toppolitiker måste vänta ett år efter avslutat jobb som politiker innan de börjar jobba i näringslivet.
Eleverna offrades
Det är bra, men jag undrar vad som händer med skadan som redan är gjord? Skolan har drabbats hårt av näringslivets intressen. Sedan friskolereformen har eleverna börjat må sämre och kunskaperna körts i botten. Förra veckan gick regeringen ut med en ny miljonsatsning på elevhälsan genom barn- och ungdomspsykiatrin, men jag saknar en diskussion om varför eleverna mår sämre.
Folkhälsomyndigheten konstaterade i en rapport förra året att ungas psykiska ohälsa till stor del beror på de politiska experiment skolan utsatts för. Elever med svårare förutsättningar lyckas inte ta sig fram i det konkurrensfokuserade skolsystemet, och de högpresterande stressar för att uppnå helt obegripliga kunskapskrav.
"Staten och kapitalet" reder ut vad som låg bakom skolreformerna. Nu väntar jag på att dagens politiker vågar se och ta tag i orsakerna till problemen i skolan, i stället för att lappa ihop systemet med tillfälliga plåster.