Annie Lööf är höger om Djingis Khan
Sydsvenskans spalt ”Kulturkoftan” är tyvärr nedlagd. Eller rättare sagt, krönikören spenderar enligt uppgift sina dagar med Abbe II, en vädurskanin, i stället för att skriva. Men dessförinnan besvarade spalten då och då läsarfrågor som: "Hur roligt hade egentligen Kafka?", "Hur liten är en småfågel?” eller "Var ligger världens alla hörn?”.
Min personliga favorit var läsarbrevet: ”Hej Kulturkoftan. Senast häromdagen hörde jag det: Donald Trump står till höger om Djingis Khan. Jag har hört det om Thatcher och Reagan och Bush och Per Ahlmark. På sjuttiotalet sa man det till och med om Bengt Westerberg. (…) hur långt till höger stod egentligen denne Djingis khan?”
Kulturkoftan svarar: lika höger som Annie Lööf.
Det är en briljant analys, Kulturkoftan borde bli ny politisk kommentator i Agenda. Till höger om det forna Bondeförbundet finns bara väggen, om ens det.
20 000 sjuksköterskor
Men i debatten diskuteras sällan partiernas verkliga politik och Centerpartiet har blivit Alliansens mänskliga röst. Det är inte hela sanningen.
"Vi sänker skatten mest i svensk politik" som den ekonomisk-politiske talespersonen Emil Källström (C) slog fast när han presenterade partiets förra budget. Till Dagens Industri sa han att centern på sikt vill sänka skattetrycket till OECD:s genomsnitt. I pengar betyder det ungefär 400 miljarder kronor i mindre intäkter och ekonomisk ruin för välfärdssamhället.
För 2018 vill Emil Källström sänka skatterna netto med 28 miljarder och skryter om att han vill ha lägre skattetryck än något annat svenskt parti. I budgetmotionen för i år vill han bland annat dra ner 12 miljarder på bidragen till kommuner och landsting. Det motsvarar 20 000 sjuksköterskor och slår direkt mot kvaliteten i välfärden.
Inget miljöparti
Centern profilerar sig även gärna som ett miljöparti. Men läser man budgeten vill de dra ner 2,4 miljarder på miljöpolitiken, en fjärdedel av hela utgiftsområdet. Dessutom har de lovat ta bort flygskatten.
När Naturskyddsföreningen i veckan presenterade en granskning av partiernas miljöpolitik i 18 konkreta frågor visade det sig att Liberalerna lyckades bättre än Centerpartiet.
– Liberalerna vill till exempel ha en förstärkt miljöbalk, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Ett annat område där Centerpartiet utmärker sig är arbetsmarknadspolitiken. I flera månader har Moderaternas försämringar i Lagen om anställningsskydd diskuterats. De vill att "kompetens" ska väga tyngre för vem som får gå när företag säger upp. Politiken vore förödande för tryggheten på jobbet.
Skrotar tryggheten
Men vad många nog har missat är att Centerpartiet vill gå betydligt längre och helt undanta företag med mindre än 50 anställda från turordningsreglerna. I ett slag skulle anställningsskyddet på en stor del av arbetsmarknaden bara försvinna. Dessutom vill Centern inskränka strejkrätten, "se över" möjligheten till sympatiåtgärder och införa en så kallad "proportionalitetsprincip" så att fackföreningar inte själva får bestämma om de ska ta konflikt. Partiet vill även trappa ner A-kassan och fördubbla tiden för provanställning till tolv månader.
Och likadant ser det ut på i stort sett alla frågor. Centerpartiet öppnar för att privatisera alla statliga bolag utom LKAB, Apoteket, Vattenfalls nordiska verksamhet och Systembolaget. De vill minska hyresregleringen vilket kan höja hyrorna dramatiskt och tvinga många från hus och hem. Och de vill, liksom Moderaterna, lagstifta fram lägre löner för vissa grupper.
Ideologiskt konsekvent
Annie Lööf är förmodligen dagens mest ideologiskt konsekventa partiledare och det imponerar på många även till vänster. Hon har försvarat den svenska öppenheten i en tid när få orkat stå kvar på barrikaderna.
“När andra tar till främlingsfientlighet, väljer vi medmänsklighet” sa hon i sitt tal till nationen i SVT nyligen.
Det är vackert men lämnar en fadd smak i munnen. Hennes politik skulle nämligen också minska jämlikheten i Sverige, gynna de allra rikaste och urholka välfärden på ett sätt som bara kan jämföras med det tidiga 1990-talets nyliberala systemskifte. Dessutom vill hon trots retoriken skära ner på migration och integration med sammanlagt 2,4 miljarder kronor till 2020. Det är mer än Moderaterna.
– Det finns en stor samsyn både mellan C och M, och hela Alliansen när det gäller integrationspolitiken nästa mandatperiod, säger Emil Källström.
Centerpartiet är alltså inte ett särskilt flyktingvänligt parti. Att sänka skatten och skära i statens kostnader är fortfarande viktigare.
Inget ”mitten” i politiken
"Jag har aldrig misslyckats med att skilja en högersko från en vänstersko." skriver Sydsvenskans Kulturkoftan i sitt svar om Djingis khan.
I modern tid har alla regeringar i Sverige formats utifrån höger-vänsterskalan och så lär det bli även i höst. Det betyder att en röst på Centerpartiet även indirekt är en röst på Ulf Kristersson (M) som statsminister och på övriga Allianspartier.
Och även om Annie Lööf framställer sig som en motsats till Jimmie Åkesson (SD) kommer ingen borgerlig regering att kunna bildas utan hans stöd om inte opinionsläget ändras dramatiskt. I det läget är det mest sannolika att Annie Lööf viker sig.
Någon blocköverskridande regering är däremot betydligt svårare att föreställa sig. De ideologiska skillnaderna mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet är helt enkelt för stora.
Annie Lööf leder vad som brukar kallas ett mittenparti men det finns inget "mitten" med hennes ekonomiska politik, den är brutalare än Moderaternas.