Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Om krisen kommer, glöm ditt bankkort

I går kraschade bankomaterna, ingen vet varför

Under två timmar i går morse var alla bankomater i Sverige avstängda. Strax före nio kom systemet igång och representanter för Bankomat AB försäkrade att orsaken skulle undersökas.

Under de senaste veckorna har kunder i Swedbank och Nordea upplevt hur bankernas kundkontakter kollapsat. Kortköp har underkänts, betalningar med Swish har fastnat och internetbanken har inte gått att nå. Och nu krånglar alltså bankomaterna.

I en rapport från förra året konstaterar Riksbanken att svenskarna nu använder kortet dubbelt så ofta som för tio år sedan. Kortet är det vanligaste sättet att betala, oavsett ålder. Sverige är ett av de länder där andelen kontanter i ekonomin är minst.

Säkert och smidigt

På de flesta sätt är det där förstås bra. Det blir smidigare och säkrare för alla. Samtidigt kan digitaliseringen av ekonomin skapa klyftor, till exempel mellan stad och land eller mellan generationer. Om detta har vi pratat. Men det kontantfria samhället är också sårbart. Bankernas haverier och de stängda bankomaterna är blinkande varningslampor.

Det påstås att många människor i Kalifornien har en kontant kassa hemma. Den stora jordbävningen kan inträffa vilket ögonblick som helst, och efter det inbillar sig ingen att bankkortet kommer att fungera.

Det svenska betalningssystemets problem har inträffat utan naturkatastrofer, attacker mot samhället eller någon allmän kris. Frågan är hur säkra vi kan vara att våra plastkort fungerar när vi ska betala för mjölken eller tanka bilen?

Kontanter till hands

I broschyren "Om krisen eller kriget kommer" rekommenderar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inte bara alla att ha konserver, vattendunkar och spritkök hemma. Vi ska också ha en kontantkassa i mindre valörer.

Pengar på ett bankkort är dessutom inte riktigt samma sak som sedlar och mynt. Kontanter ges ut av Riksbanken och staten garanterar värdet på dem. Krediter skapar bankerna till stor del själva. Att det kan gå riktigt illa vet vi.
Därför behöver regler för banker och andra finansbolag. Vi har helt enkelt inte råd att låta bankdirektörerna härja på som de vill. Men vi behöver också riktiga pengar som kommer från Riksbanken.
Samtidigt hjälper det förstås inte om internetbanken strejkar och uttagsautomaten är avstängd. Systemet måste åtminstone fungera när det inte råder kris. Annars tvingas vi alla att ha pengar i madrassen.

Följ ämnen i artikeln