Obama låter sig inte luras av Kristersson

Vi blir ett tema i USA:s skämtprogram

Anders Lindberg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

I veckan medverkade USA:s förre president Barack Obama i talkshowen The Daily Show med Trevor Noah. Han pratade om maktskiftet i Sverige och om hur demokratin nu utmanas.

– Man fick just ett högerparti i Sverige. Vi brukade alltid tänka: Svenskar, de är roliga, de är så avslappnade och demokratiska, sa han.

Obamas röst är en av flera från progressiva krafter i USA som är oroliga.

En annan är ambassadör Patrick Gaspard, chef för den inflytelserika tankesmedjan Center for American Progress och tidigare Barack Obamas policychef i Vita huset.

Han har tidigare varnat för just Sverigedemokraternas inflytande över politiken.

– Om jag ska vara ärlig med dig så tror jag att stora delar av Washington DC följer valkampanjen i Sverige, sa han i en intervju med tidningen Arbetet i september i år.

Patrick Gaspard har själv besökt Sverige och ville markera sin oro över utvecklingen.

– Sverigedemokraterna är oansvariga. De fortsätter att flörta med Putin och med de radikala rasistiska krafter som grundade partiet och är involverade i det än i dag.

Center for American Progress bildades 2003 och har sedan dess spelat en nyckelroll Demokraterna. Det är där mycket av politiken har formats och därifrån hämtas ofta tjänstemän och politiker.

Patrick Gaspard har även en bakgrund i Open Society Foundations, den stiftelse finansmannen George Soros grundade och som stödjer människorättsorganisationer och demokratikämpar över hela världen.

Soros har judisk bakgrund och är ett rött skynke för den moderna extremhögern över hela världen, inklusive i Sverige.

Men att någon på Barack Obamas nivå lyfter kritik mot utvecklingen i Sverige är trots allt något nytt. I veckan deltog han även i ett möte med The Obama Foundation, hans egen stiftelse, i New York.

– Demokratiska idéer är just nu under attack runt om i världen. Vi ser det manifesteras i det orättfärdiga och brutala kriget i Ukraina, vi ser det i tillbakagången som äger rum i det som en gång var väletablerade demokratier, sa han.

Även där pratade han om Sverige.

– Vi ser det i den eskalerande polarisering och desinformation som var så uppenbar i de senaste valen, om det så var i Brasilien, Filippinerna, Italien, Sverige, eller här i USA. Det vi ser, det som utmanas, är de grundläggande principerna i själva demokratin, sa han.

Under Ulf Kristersson och Sverigedemokraterna kopplas vi allt oftare ihop med länder där demokratin är på nedgång.

Och även om svensk media tillämpar självcensur om Jimmie Åkessons parti - SD är inte här och kan försvara sig – säger utländska medier och politiker som det är.

I Expressenreportern David Baas senaste bok om Sverigedemokraterna Segra eller dö: ett reportage (Mondial 2022) kommer han med en varning. Partiets radikalitet, dess projekt om ett "svenskt Sverige" och glöden hos dess ledande företrädare har inte på något sätt falnat.

"De engagerade sig under en tid när det inte hägrade några välbetalda jobb, någon regeringsmakt eller internationella karriärer för dem som blev nationalister. Snarare tvärtom." skriver han.

Istället väntade social utfrysning och en enorm politisk uppförsbacke, men personer som Jimmie Åkesson, Björn Söder, Richard Jomshof och Mattias Karlsson blev kvar.

"De hade alltså goda skäl att frukta ett obekvämt, fattigt och farligt liv. Ändå sökte de sig till rörelsen och stannade kvar år efter år. De höll fast vid den ideologiska övertygelsen att de deltar i ett försvarskrig för den hotade nationen. Den uppfattningen skänker en mening och ett högre syfte till politiken." skriver Baas.

Jag tror en skillnad mellan Sverige och andra länder med fler historiska erfarenheter av fascism och vit makt-rörelse är att vi inte riktigt inser styrkan i idéerna.

Barack Obama ser det. I Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien minns man sin historia och kan sätta ord på vad som händer i Europa just nu.

Men vi klarar det inte ens när Björn Söder angriper människorättsorganisationen Civil Rights Defenders och SD trakasserar Naturskyddsföreningen i fullt dagsljus.

Förstår vi inte att de fria medierna står på tur? Att allt bara är en tidsfråga. Att SD kommer att flytta gränserna tills någon stoppar dem.

För SD är den liberala demokratins institutioner motståndare. Fritt public service, fri folkbildning, oberoende tjänstemän och fri forskning är fiender till den nationella rörelsen. Och de tänker sätta punkt för det.

"En del journalister tycks tro att när man får makt ska man inte använda den. Det är just det SD ska göra" som Björn Söder uttrycker saken.

Det förnedrande skådespelet när Johan Pehrson tvingades be om ursäkt för att ha kallat SD "brun sörja" på ett L-möte bara understryker hur svaga motkrafterna inom borgerligheten har blivit.

SD vill inte bara bestämma politiken och styra regeringen. De kräver att få bestämma vad liberaler säger till andra liberaler på interna möten. Och de får sin vilja igenom.

Att Barack Obama i The Daily Show inte tycker att vi är så roliga, avslappnade och demokratiska längre spelar kanske inte så stor roll. Det är trots allt bara ett skämtprogram och han är ju före detta president.

Men jag tror att det finns en större berättelse här. Om att vi har blivit grodan som kokas långsamt utan att reagera i tid. Skriften på väggen blinkar redan i rött.

300 000 personer kan förlora sina permanenta uppehållstillstånd. Och snart börjar den "frivilliga" återvandringspolitiken.

Miljömålen är i praktiken skrotade.

Och snart införs visitationszoner där många med utländsk bakgrund bor. Repressionen skruvas upp och rättsäkerheten ner.

Förstår vi hur stora förändringar det egentligen handlar om?

Barack Obama låter sig inte luras. Varför vi gör det är en gåta.