Terrorns återkomst

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I Algeriet i går förmiddag sprängde två väldiga bombattacker ihjäl minst sextiotvå personer. Många av dem var skolbarn, andra fanns i närheten av regeringsbyggnader, FN:s flyktingkommission, ambassader och regeringsbyggnader.

Bombkrevaderna skickar ekon tämligen långt tillbaka i tiden, till slutet av 1980-talet. Då utmanades det alltmer korrupta FLN-styret av en stark, växande islamitisk rörelse, förankrad bland de många fattiga och arbetslösa unga. En oktoberdag 1988 såg jag från min hotellbalkong i Alger hur militären sköt rakt mot vitklädda, demonstranter. Tanks omringade stans centrum, som under det väldiga slaget om Alger, tidigt 60-tal.

Av massakern på islamister växte FIS, Islamiska räddningsfronten. Den var på väg att vinna valen 1991. Armén ingrep med undantagstillstånd, valet underkändes. En väpnad statskupp genomfördes med stöd från den sönderfallande, sekulära statsapparaten.

FIS-sympatisörer kastades i fängelse. Västvärlden var nöjd.

Det nya stora slaget om Algeriet inleddes. Å ena sidan armén och å den andra den hårdföra islamistiska GIA, den väpnade islamistiska gruppen. Inbördeskriget, det bör kallas så, ledde till döden för uppemot 150?000. Mordpatrullerna från ultraextrema GIA balanserades av arméns slaktare.

Fred och försoning

Det darriga vapenstilleståndet 1997 förvandlades av president Bouteflika till ett egendomligt amnestipåbud åtta år senare. Fred och försoning men på regeringens villkor och under förutsättning att arméns övergrepp gömdes. Människorättsorganisationer, bland annat algeriska Laddh, distanserade sig kraftigt. Och nytt motstånd växte, mot korruptionen och presidentens försök att skriva ut närmast evig makt åt sig själv.

Den stora motståndskampen växte inte i främst demokratins sfär utan i den extrema islamismens. Ur det förbrukade, söndersargade GIA skapades GSPC, en salafistisk beväpnad, numerärt tunn men våldsam grupp.

100 terrordöda

Experter kopplar den till al-Qaida, de sofistikerade vapnen och de med precision utvalda målen, till exempel regeringsbyggnader, pekar i den riktningen. Fram till gårdagens terrorattacker har året räknat in cirka 100 terrordöda. GSPC, vars ledare Amari Saifi sitter fängslad, har bytt förkortning till BAQMI, som uttyds den islamistiska grenen i Maghreb (Nordafrika). BAQMI har gång efter annan erkänt varje terrorattack i Algeriet, för den delen också i Tunisien och Marocko, under det här året, och ett mordförsök på presidenten.

Skräcken sprider sig längre än till Maghreb-länderna. Det fanns ett tydligt marockanskt spår som nådde fram till massdödandet i Madrid 11 mars 2004. 11, observera siffran för attentatsdag. Till Madrid kopplas den 11 december i år, den 11 september, USA 2001. Trovärdiga spekulationer binder samman BAQMI med Irak och Afghanistan.

Spåren leder också bakåt, till Algeriet 1991–92. Åren då demokratiska val suddades ut av stat och militär. Då skapades den nya terrorismen.