Flygskam har blivit modernt
Städar upp efter servettbudgeten
Magdalena Anderssons ekonomiska vårproposition har kallats ospännande. Låt oss vara ärliga, det blir i regel inte särskilt spännande när man dels måste kompromissa med direkta meningsmotståndare, och dessutom städa upp efter andras monumentala fiasko.
Det handlar om den så kallade servettbudgeten. Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som de fick igenom med stöd av Sverigedemokraterna, kapade möjligheten till välfärdssatsningar genom skattesänkningar och var en katastrof för klimat- och miljöarbetet. Två miljarder mindre till att mildra det skitiga arv som vi vuxna lämnar till de unga. Med den här budgeten försöker man rätta till misstagen i servettbudgeten.
Ett rejält tillskott
Flygskatten blir kvar, och det är en viktig reform. Vi börjar förstå det verkliga priset för de årliga långresorna, och den här skatten är en tuff påminnelse. Svenskarna flyger mindre inrikes, men fortfarande sju gånger mer än det globala snittet, visar färska siffror. Att Thailandsresan tur och retur motsvarar 2,5 ton koldioxidutsläpp per person börjar bli allmän kunskap, samtidigt som ordet "flygskam" fått vingar.
Dessutom ger flygskatten ett rejält tillskott, nästan 800 miljoner kronor om året till statskassan, och det är pengar som behövs.
Stödet till solceller, som kapades på hälften i M-KD-budgeten, förstärks nu med 300 miljoner. Intresset för statligt investeringsstöd för solceller har ökat explosionsartat, och tusentals ansökningar ligger på kö. Det handlar om en win-win. Människor ser en chans att minska sina elkostnader, men också bidra till att Sverige ställer om.
Förbereder oss för torka
Andra viktiga klimatsatsningar finns också i budgeten. Regeringen skjuter till 200 miljoner till våtmarker och värdefull natur. Våtmarker gör att vatten behålls i de öppna landskapen, och de binder även koldioxid. Grundvattennivåerna är låga på många håll i landet, på grund av den stekheta sommaren 2018 och därtill en torr höst. I april införs bevattningsförbud på Gotland. Värmeböljor kommer med klimathotets framryckning att bli allt vanligare, och det här är ett sätt att förbereda oss.
I vårbudgeten märks även bidrag till renare hav, investeringar i nattåg till övriga Europa (50 miljoner är en blygsam start) och stöd för teknikutvecklingen för minusutsläpp. Det är pengar för att sluta göra fel, och börja göra rätt.
Sverige ska ta täten i klimatarbetet, i elfte timmen. Med den här budgeten blir vi ett mer modernt land.