Politikerna får inte glömma bort äldre
För någon dag sedan såg jag SVT:s Marianne Rundström promenera på kullerstenarna vid Almedalen i Visby.
Hon såg ledsen ut.
I fredags ledde hon sin sista morgonsoffa i ”Gomorron Sverige”. Hon fick blommor och kramar från övriga medarbetare och en applåd av Moderatledaren Anna Kinberg Batra.
Det är hon värd, efter 20 år på Sveriges television är hon en folkkär programledare och många kommer att sakna henne i rutan.
Marianne Rundström har nämligen sagt upp sig från SVT.
Sluta vid 67
Hon är 66 år och fick inte följa med när ”Gomorron Sverige” i höst ska snickras om till ”Morgonstudion” med nya ansikten och en yngre målgrupp.
Sveriges Television har som policy att medarbetare ska sluta när de fyllt 67.
Det är helt enligt lagen och många arbetsgivare gör på samma sätt.
Men det blev ändå lite märklig tajmning. Samtliga partiledare i Almedalen försökte nämligen vinna just seniora väljare och hela 130 seminarier handlade om äldrefrågor.
Svenska Dagbladet satte den klatschigaste rubriken:
”Därför bör du vara rädd för att bli gammal”.
Det var ett samtal med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll om PPM-fonder. Och PPM-fonder är faktiskt ganska skrämmande.
Sexliv och fallolyckor
Göteborgs universitet höll seminariet ”Snart är vi fler över 65 än under 16 – kris eller möjlighet?”.
Detta globala skifte kommer att ske 2020. Vad betyder det för världen? Och hur hanterar vi åldersklyftan när rika länder i väst blir allt äldre medan fattiga i öst blir yngre?
På Äldreforum, en egen del av Almedalen, diskuterade äldres intresseorganisationer allt mellan sexliv, fallolyckor och kontanthantering. Dessutom ställdes de politiska partierna mot väggen.
Den politiker som pratade mest om äldre var Ebba Busch Thor (KD). Hon rasade vältaligt mot den pensionärsskatt som hennes eget parti var med om att införa.
Det blev lite tunn is.
Pensionsbomb
Men Kristdemokraterna har rätt i att äldrefrågorna har blivit styvmoderligt behandlade de senaste åren. Pensionsfrågan är exempelvis en tickande politisk bomb.
Kristdemokraterna hade inför Almedalen antagit SPF Seniorernas utmaning till toppolitiker att under en vecka leva som en pensionär.
Jakob Forssmed (KD) skulle klara sig på 747 kronor. Det gick väl så där, särskilt med maten. Han gjorde storkok första dagen och åt gröt till frukost. Men luncher och middagar blev torftiga även om han lyckades få med sig en halv kebab från gårdagen genom en flygplanskontroll.
KD visade en film om Jakob Forssmeds bravader från scenen i Almedalen. Tanken var nog att den skulle vara lite uppsluppen men alltihop blev bara så sorgligt.
Från verkligheten
Exemplet med 747 kronor för en vecka är hämtat från verkligheten, en inte ovanlig nivå för en pensionär född 1942. Och är du kvinna i ett LO-yrke kan du många gånger se fram mot en tillvaro som just fattigpensionär.
Det är andra året som SPF Seniorerna utmanar toppolitiker på det här sättet och alla riksdagsledamöter skulle nog må bra av att pröva.
I rapporten Pensionssveket, som den fackliga tankesmedjan Katalys presenterade i Almedalen, visar de hur våra nuvarande pensioner bokstavligen förstärker klassklyftorna.
"Vi har i dag ett offentligt pensionssystem som systematiskt omfördelar resurser från lågutbildade arbetare, deltidsarbetande, långtidssjukskrivna och invandrare." skriver rapportförfattaren Elisabeth Lindberg och Katalyschefen Daniel Suhonen på DN-debatt.
Saknas kreativitet
En annan sak Ebba Busch Thor hade rätt i är att vi måste prata mer om äldreomsorgen. Hon föreslog en Äldreboendemiljard som syftar till att alla över 85 ska vara garanterade plats på boende om de själva vill. Det är en idé väl värd att pröva.
Hennes utmaning är möjligen hur hon ska finansiera sin Äldreboendemiljard med Moderaternas sjätte jobbskatteavdrag.
Men det är i varje fall ett konkret förslag.
Annars är problemet med alla partier att den politiska viljan och kreativiteten för verkliga reformer verkar saknas, både kring pensionsfrågan och i välfärden.
Och det duger faktiskt inte.
747 kronor
De flesta politiker inser nog att den lägsta nivån för pensioner i Sverige är för låg, även om de inte försökt leva en vecka på 747 kronor. Att vi alls accepterar ett system där människor kan arbeta ett helt liv och sedan bli fattigpensionärer är faktiskt direkt oanständigt.
Samma sak är det med välfärden, när de äldre blir fler måste vi anpassa resurserna. Och enligt SCB kommer andelen svenskar över 65 år öka med 30 procent mellan 2010 och 2050.
Annika Strandhäll har aviserat förbättringar för de med allra sämst villkor och pensionärsskatten ska tas bort för inkomster under 14 000 kronor. Men de lösningar som hittills lyfts fram kommer inte att räcka.
Vi måste helt enkelt investera mer i våra äldre precis som vi bygger fler skolor när antalet barn ökar.
Vänta inte för länge med svaren
Men modern äldrepolitik handlar inte bara om pengar, i takt med att vi lever längre och blir allt friskare måste hela samhället förändras.
Diskussionen om SVT:s personalpolicy blir väldigt symbolisk. Hur tar vi tillvara allas vilja, engagemang och kompetens?
Och hur kan politiken bli rättvis både för den som orkar arbeta länge och för den som slitits ut långt tidigare.
Om årets politikervecka i Almedalen ger någon ledtråd så är detta frågor vi kommer att diskutera mycket innan valet nästa år.
Politikerna gör nog bäst i att inte vänta för länge med sina svar.