Sabuni kan sura sitt parti ut ur riksdagen
Frågan är om hon ens gillar att vara liberal
Maud Olofsson brukade säga att den som hade roligast vinner i politiken. Om det är sant är det lätt att förstå varför det går så dåligt för Liberalerna. Nyamko Sabuni är missnöjd med det mesta.
Gårdagens intervju i SVT presenterade inte en människa som trivs med sitt jobb.
Nyamko Sabuni är sur över att januariavtalet inte respekteras och blir rasande när punkterna faktiskt är på väg att bockas av. Avtalet från 2019 nämner faktiskt en ny humanitär skyddsgrund. Hon tycker att hennes lilla parti har för lite att säga till om och vill därför med att ge ifrån sig allt inflytande.
Sabuni fortsätter att hota med att lämna den två år gamla uppgörelsen, men känner sig illa behandlad när Annie Lööf påpekar att det kan betyda extraval. Hon gillar inte att Stefan Löfven är statsminister och blir djupt kränkt när någon säger att alternativet är en regering byggd på Sverigedemokraterna.
Dessutom är Sabuni sur på sina egna partimedlemmar.
Gillar inte verkligheten
Liberalernas ledare gillar helt enkelt inte verkligheten. Frågan är om hon ens gillar att vara liberal. Det är egentligen ganska sorgligt.
Ändå, det här går inte hur länge som helst. Precis allt talar emot ett extraval. Sverige befinner sig mitt i en pandemi som dödat mer än 12 000 människor. Personalen i sjukvården sliter, i skolorna kämpar lärare och elever för att undervisningen ska fungera och på arbetsmarknaden försöker företagare och anställda att undvika en katastrof.
Ganska lite talar dessutom för att ett extraval skulle förändra läget i svensk politik på något avgörande sätt, utom kanske i ett avseende. Om vi ska ta opinionssiffrorna på något allvar skulle det betyda att Nyamko Sabunis parti får lämna riksdagen. I synnerhet om det är liberalerna själva som kastar in landet i politiskt kaos.
Värt att betala
När vi lyssnar på Sabunis upprepade ultimatum går det inte att komma runt tanken att ett extraval kanske är ett pris värt att betala.
Nyamko Sabuni lanserades av de i Liberalerna som aldrig ville ha en uppgörelse med Socialdemokraterna. Hon accepterade januariavtalet därför att det fanns på plats. Nu uppfattar allt fler hennes hot och ultimatum som ett sätt att förbereda reträtten. Speciellt som bråket handlar om ett förslag som inte ens är färdigbehandlat.
Stefan Löfven kommer att göra allt för att undvika en politisk kris. Det är en statsministers ansvar. Men har Sabuni bestämt sig för att straffa ut sig ur samarbetet är det kanske lika bra att riva av plåstret. Då måste Liberalerna ta konsekvenserna.
Dåligt humör har nämligen förmågan att smitta. Det är bäst att hålla sig undan från surpuppor.