Alex & Sigges lyxliv verkar vara känsligt
Klasshatet har fått en klimatdimension
När Malin Persson Giolito skulle skriva sin fjärde roman ville hon berätta om segregationen och de växande ekonomiska klyftorna. Likt många författare valde hon att gräva där hon står och utgick från Djursholm, där hon själv vuxit upp. Resultatet blev "Störst av allt", en storsäljande bok som blivit en lika stor succé som Netflix första svenska tv-serie någonsin.
Strax efter premiären skrev jag en ledare med rubriken "'Störst av allt' väcker klasshat", som utgick från att tv-serien ger en realistisk bild av ett Sverige med groteska klassklyftor.
Människorna som skildras utgör den yttersta samhällseliten i Sverige. På Djursholms gräddhylla flödar det av pengar, gigantiska villor, bilar, båtar – och droger. Vanlig arbetarklass möter man när de rut-städar ens hem eller langar droger till festen.
Överlassen är inte påhittad
För tydlighetens skull skrev jag även: "Berättelsen är fiktion men en anledning till att den fått så stort genomslag är förmodligen att många har tyckt att den är övertygande." Trots det fick jag en del kritik för att ha tolkat tv-serien som om den vore en dokumentär. Nu senast i "Alex & Sigge", en av Sveriges största podcasts.
Under sedvanligt flabbande tog Alex Schulman och Sigge Eklund upp min och andras texter om "Störst av allt". Med lösryckta citat tyckte de sig underbygga sin tes att det är fullkomligt irrelevant att dra paralleller mellan en fiktiv tv-serie och verkligheten.
Tv-serien må vara påhittad, men den extrema överklass som skildras är tyvärr inte det.
Sigge Eklund och Alex Schulman tillhör själva detta samhällsskikt, eller åtminstone verkar de sträva efter att göra det. Kanske har jag helt enkelt trampat på en öm tå.
Orgier i lyxkonsumtion
Den som har följt Alex & Sigges podcast genom åren känner till att den ofta är rena orgien i lyxkonsumtion och överklassliv. Det är weekendresor till Dubai, eviga restaurangbesök, sommarhus på Gotland, långtidsboende med familjen på Grand Hotel i Stockholm och barn som delar skola med prinsessor.
Självreflekterandet kring alla excesser är minst sagt måttligt.
Gretas attack mot kändisar
Jag tänkte på den här typen av kändisar när jag hörde Greta Thunbergs modiga tacktal på Tysklands årliga film- och tv-gala Goldene Kamera, där hon nyligen mottog ett pris. Retoriskt är talet briljant. Det intressanta med innehållet är att hon attackerar kändisar och deras statusjagande och klimattärande livsstil specifikt. "Människor ser er som gudar. Ni influerar miljarder människor. Vi behöver er", var Gretas uppmaning.
De rikaste är inte bara ett hot mot samhällens sammanhållning – deras omåttliga konsumtion skapar också de största koldioxidutsläppen.
Det skulle inflytelserika personer som Alex och Sigge kunna fundera mer på.