Nazisters hat måste få konsekvenser
Alla har rätt att se sina förövare inför rätta
En nazist har dömts för ofredande och hets mot folkgrupp. Det är en nyhetsrubrik vi borde få läsa oftare. Hat och hot, ofta genom nätet, är nämligen en alldeles för stor del av vardagen för alldeles för många människor.
Alla kan konstatera att det här är ett hot mot både demokrati och yttrandefrihet. Hatet och hotens syfte är nämligen ett enda: att få människor att tveka inför att skriva eller prata om vissa ämnen. I slutändan vill man att de ska tystna helt.
Polisen brister i samordning
2019 lämnade den ideella organisationen Näthatsgranskaren en rapport till inrikesminister Mikael Damberg om hur rättsväsendet, trots politiska signaler, fortfarande ligger efter på det här området. Frågan prioriteras inte tillräckligt och samordning samt kompetens saknas.
I dagarna fick vi ändå en dom. Advokatssamfundets Anne Ramberg, journalisten Maria Ripenberg och Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein fick motta hundratals grovt sexistiska och rasistiska sms från en nazist i stockholmsområdet. Nu är han dömd till 6 månaders fängelse av Solna tingsrätt.
Vägen till dom för lång
Tillsammans med bland andra fotbollsspelaren Jimmy Durmaz och aktivisten Linnéa Claesson hör Ramberg, Ripenberg och Klein till undantagen som fått se sina förövare ställas till svars.
Men runt om i landet sitter långt många fler och mindre kända människor som också har rätt att få sina förövare fällda. Det kan handla om hatdrev i inkorgen, att se sin adress och dödshot spridas på nazistforum eller om att hängas ut på hämndporrsidor. Det finns många exempel på fall där offren enkelt kunnat spåra sina egna gärningsmän, men hos polisen har det tagit stopp.
I slutändan är det dessutom ganska enkelt: om brott inte får konsekvenser fortsätter brottslingarna som vanligt. Vägen från brott till rättssal och dom är för lång. Människors vardagsliv slås i spillror helt i onödan.