Tegnell blir valfråga om M får bestämma
Magdalena Anderssons smekmånad är över
Joakim Sonnegård lät som en hårt prövad man.
– Vi är störda och pressade av det faktum att regeringskansliets agerande har gjort att vi har fått än mindre tid för att fullfölja den uppgift som regeringen har gett kommissionen, sa han till Sveriges Radio.
Det blev startskottet för valrörelsen 2022.
Och, kommer man möjligen i efterhand kunna konstatera, Moderaternas sista trumf på hand.
Joakim Sonnegård är huvudsekreterare i Coronakommissionen men ordvalet är rimligen förankrat bland ledamöterna. Tidigare var han kanslichef på Finanspolitiska rådet och har varit opolitisk tjänsteman under olika regeringar. För knappt tjugo år sedan var han politiskt anställd av Socialdemokraterna.
Men nu var alltså han och kommissionen "störd och pressad".
Över vadå?
Jo, det saknas minnesanteckningar från möten mellan de statssekreterare som berett regeringens beslut om pandemin. Kommissionen har därför försökt dammsuga regeringskansliet på andra, mer privata, spår av dessa möten. Och fått nej. Eftersom de är just privata.
Coronakommissionen har självfallet fått mängder av dokument, krisen är sannolikt den mest väldokumenterade händelsen i vår moderna historia. Dessutom är mycket redan offentligt, alla bedömningar, nyanser och ändringar har sänts direkt på TV vid hundratals pressträffar.
Det mesta lades ut på internet i realtid.
Efter Sonnegårds uttalande har avslöjandena och kritiken haglat. Kanske finns mörkade papper ändå?
Svenska Dagbladets ledarsida har hittat kommenterade dagordningar på regeringskansliets server inför mötena. Inte minnesanteckningar kanske, men varför har inte Coronakommissionen fått dem?
Det är en fråga som kommer att behöva besvaras.
Enligt TT säger Regeringskansliet själva att de "närmast öst dokumentation och uppgifter över Coronakommissionen" senaste veckan.
Samtidigt är Regeringskansliet inte vilken myndighet som helst. Men få undantag, främst Utrikesdepartementet, är den inte operativ. Det som "produceras" är inte vägar, sjukvård eller läkarstudenter utan regeringsbeslut.
Kansliet är förenklat bara en stabsorganisation till regeringen och det är regeringen som fattar beslut. Dessa, liksom de underlag som finns, är självfallet offentliga.
Ingenting – absolut ingenting - tappas någonsin bort. Vilket SvD:s fynd på regeringskansliets server är ett exempel på.
Däremot är i regel den beredningsprocess som leder fram till beslut inte nödvändigtvis dokumenterad i varje steg. Det förs normalt inte diskussionsprotokoll vid föredragningar eller informationsmöten.
Den som vill höra hur diskussionerna gick när Maud Olofsson lät Vattenfall köpa Nuon för 89 miljarder i Sveriges sämsta affär någonsin kommer inte att få veta det. Däremot är själva köpet väldokumenterat. Inte heller kommer vi att få lyssna till vad som sades på många av de möten som föregick Göran Hägglunds avreglering av apoteken. Och så vidare.
Man kan självklart ha synpunkter på detta, men många av de borgerliga politiker som nu högljutt ropar om "mörkläggning" har själva haft mängder av sådana möten.
Detta kanske bör ändras i framtiden, med mycket av upprördheten just nu är nog inövad.
Moderaterna hade i praktiken veto mot Coronakommissionens utformning. Och de betonade just juridiken. Därför saknar kommissionen djupare medicinsk kompetens liksom politisk erfarenhet.
Moderaterna krävde en tidplan där Coronakommissionen ska bli färdig i god tid innan valet. Slutrapporten publiceras 25 februari - månader, kanske år, innan pandemin är över.
När Joakim Sonnegård klagar på tidsbrist kan man skänka denna politiskt motiverade deadline en tanke. Den var feltänkt från början.
Konsekvensen blir att Coronakommissionen ska bedöma resultatet av en pågående krishantering innan den är avslutad.
Vad finns då att granska?
Jo, bland annat just formalia. Är beslut protokollförda, är processer korrekt genomförda, fick rätt myndighet i uppgift att upphandla och så vidare. Att man inte kan säga något om hur själva krishanteringen faktiskt fungerade hela vägen in i mål är stoppdumt.
Och det var helt onödigt. Det är Moderaterna som skapat tidsbristen genom sin vilja att göra Corona till valfråga.
Samtidigt är det strikt partipolitiskt rationellt av Moderaterna att vrida upp volymen och ropa "regeringen mörkar". Min gissning är dessutom att veckans debatt bara är den första om formaliafrågor kring pandemin inför valet.
Den svenska mer frihetliga strategin har nämligen lyckats så bra man kan förvänta sig, trots inledningsvis massiv kritik. I dag vill till och med lockdowndebattens epicentrum, Dagens Nyheter, på ledarplats ta bort restriktioner.
Så Ulf Kristerssons kortlek inför valet krymper i förvånansvärt snabb takt.
I opinionsmätningar ligger hans SD-allians efter och Magdalena Andersson klev som ny S-ledare direkt in i toppen av alla förtroendemätningar. Migration och gängbrott, som Moderaterna satsat allt på har börjat få konkurens av andra frågor, inte minst jobb och ekonomi.
Återstår därmed: Anders Tegnell.
Som person har han kommit att symbolisera en period i vår historia som många nog helst vill glömma. Hur människor blev sjuka och dog, hur vi köade för att komma in på ICA för att handla mat och hur rädda vi var.
Hur ensamma vi var.
Det är minnen som gör ont.
De flesta förstår att en kris inte är särskilt lätt att hantera för ett samhälle. Men det känns i kroppen.
Jag tror 2022 blir berättelsen om två helt olika valrörelser.
Den ena handlar om rädsla. Om att regeringen med berått mod har låtit folk dö och sedan mörkat. Om hur systemkollaps hotar med gängvåld, barnrån och el-priser.
Det andra handlar om hopp. Om fler jobb och återhämtning efter pandemin, om satsningar på sjukvård, äldreomsorg och skola, om grön omställning i industrin.
Jag tror fortfarande hoppet vinner, men efter denna vecka känns det som Magdalena Anderssons smekmånad nog är över.