ÖB kan inte smita undan sitt ansvar

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Den usla planeringen i Högkvarteret skadar Håkan Syréns trovärdighet.

15 januari 2008. Budgetunderskotten står i centrum på Folk och försvar i Sälen. Strax före den årliga konferensen läckte nya uppgifter från försvarsmakten påpassligt ut i Svenska Dagbladet. Utlandssoldater kan sägas upp, hälften av JAS-planen läggas i malpåse.

Det är inte första gången de militära planerarna lyfter fram de besparingar som är svårast att svälja. Den nordiska stridsgruppen i EU är försvarspolitikernas hjärtebarn. Diskussioner om att sparka soldaterna i förtid leder naturligtvis till ett ramaskri.

300 miljoner saknas

Varje regering som försökt styra försvarsmakten har blivit irriterad över bristerna i den ekonomiska redovisningen. Försvarsminister Sten Tolgfors försökte i går tona ned motsättningarna kring de senaste fördyringarna. ”Det finns inga förtroendeproblem, det finns bara en rak dialog”, sa han.

En rak dialog lär behövas när högkvarteret plötsligt upptäcker att det saknas ytterligare 300 miljoner kronor för driften av försvaret detta år. Underskottet kan sammanlagt uppgå till 1-1,5 miljarder kronor. Det kan inte vara roligt för en försvarsminister att få läsa om sparlistorna i tidningen istället för att få informationen direkt från ÖB.

Visst finns det ett politiskt ansvar för de ekonomiska problemen. Socialdemokraterna i försvarsutskottet konstaterar med rätta att regeringen inte varit konsekvent i sin politik. Försvarets budget stämmer inte med de nya uppgifterna. Det tar ändå inte bort ansvaret från ÖB och försvarsmakten att planera och styra utgifterna bättre.

Utlandsstyrkor dåligt förberedda

Det är inte bara ekonomin som gör att man kan oroa sig för försvarsmaktens sätt att arbeta. Insatserna utomlands är viktiga men farliga. Det ställer höga krav på planeringen. Många soldater gör ett fantastiskt arbete utomlands men hur står det till i högkvarteret?

Styrkan i Afghanistan borde ha fått splitterskyddade fordon mycket tidigare. Förberedelserna för den nordiska stridsgruppen har haltat. Det var känt sedan länge att EU-styrkan skulle vara insatsberedd 1 januari i år, men ändå fanns inte utrustningen i tid.

Krafter i försvarsmakten ville trots bristerna skicka stridsgruppen till det farliga uppdraget i Tchad. Regeringen kom klokt nog fram till en mindre insats med bättre utbildade soldater.

Stämmer inte med verkligheten

Ett av skälen till försvarets ekonomiska problem är generalernas entusiasm för att anmäla JAS-förband och ubåtar till internationella uppdrag där de ska kunna rycka ut med kort varsel. Det stämmer sällan med verklighetens behov, där markstyrkor är mer efterfrågade.

Den usla planeringen i högkvarteret skadar ÖB:s trovärdighet. I ett företag med så dålig styrning skulle VD:n redan ha varit kraftigt ifrågasatt. Vad tänker Håkan Syrén göra för att högkvarteret ska fungera bättre?

ME