De fattigaste dör i medial tystnad
Krävs mod på klimatkonferensen
“Naturkatastrofer plågar vår planet, mer och mer frekvent, mer och mer våldsamt.”
Så inledde klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) sitt anförande under klimatkonferensen i Madrid. Hon tog avstamp i den senaste tidens översvämningar i Spanien och i turistmagneten Venedig, men valde sedan att lyfta fram de mesta utsatta, vars liv slås sönder av brutala vattenmassor.
“I Kenya och över hela Östafrika har människor tragiskt förlorat sina liv”, sa Isabella Lövin.
I Sydsudan tvingades presidenten utfärda katastroftillstånd. Över en miljon människor har hittills påverkats av översvämningarna, i en kris som kommer få långtgående följder. Men den toppar inte nyhetssajterna i Sverige. Större genomslag får rasande bränder i Australien, och mobilfilmer från flyktförsök på röksuddiga bilvägar. De fattigaste går under i medial stillhet.
Under COP25 ska alla länder som skrivit under FN:s klimatkonvention förhandla vidare om hur klimatarbetet ska genomföras. I fjol blev man nästan klar med en “regelbok” för hur Parisavtalet ska implementeras i praktiken. Man kan fråga sig varför – om nu klimatkrisen är så allvarlig – mötena sker med så långa mellanrum. I ett krisläge kör man nattmangling, till dess att färdiga direktiv finns.
Där strandar debatten
Cykloner, torka, översvämningar och bränder är en försmak av klimatkris under uppsegling. 20 miljoner människor tvingas varje år på flykt på grund av naturkatastrofer, visar en rapport från hjälporganisationen Oxfam. Värst drabbat är Asien, där bor 80 procent av de som tvingats på flykt från naturkatastrofer de senaste tio åren. Det är också där – i länder som Kina, Bangladesh, Indien, Thailand, Vietnam – som många av de billiga varorna i den svenska handeln tillverkas.
I Sverige strandar ofta klimatdebatten på argumentet “Men det spelar ingen roll vad vi gör, se på utsläppen från Kina.”
Från att ha stått för en låg andel av utsläppen, har Kina de senaste 20 åren blivit världens utsläppsvärsting.
Befolkningen i Kina har långsamt fått bättre levnadsvillkor, vilket också resulterat i större utsläpp. Men de är också hela världens varuleverantör.
2017 motsvarade varuimporten från Kina till Sverige 71,8 miljarder kronor. 10 000 svenska företag bedriver handel med Kina.
Sämre utgångspunkt
Utsläppshandel och klimatkompensation är två redskap för att bromsa klimathotet. Det är också ett effektivt sätt att skyffla problemet åt sidan, för att inte behöva ställa om. Och utsläppshandeln ligger på bordet i förhandlingarna. Frågan är nu hur skarpa direktiven blir i den där “regelboken”.
Donald Trump valde att ta USA ur Parisavtalet, vilket skulle slå igenom efter nästa presidentval. Beslutet har också försämrat utgångspunkten för förhandlingarna. Oron för att fler ska kliva av påverkar. Men det är nu mod behövs.
Klimataktivisten Greta Thunberg har i Madrid använt stor del av sitt jättelika mediala utrymme för att lyfta fram forskare – och ungdomar som drabbas av klimatkrisen i andra delar av världen. Det är klokt att börja med dem.
De som tar första smällen.