De fattiga barnen är Sveriges skam
Barnfattigdomen får inte glömmas i coronakrisen
Barnfattigdom brukar vara ett ämne för julen, inte för juli. Då brukar man i media kunna läsa om familjerna som inte har en krona över till vare sig skinka eller julklappar och om julen skänks både extra tankar och gåvor till människor i nöd.
Men det är faktiskt aldrig i avsaknaden av presenter som fattigdomen känns – en förälder som knappt har råd med mat över jul får inte en vacker sommar heller.
BRIS och Kronofogden larmar
Den svenska fattigdomen är det här rika landets skamfläck och nu riskerar den att bre ut sig. 6 juli larmade Kronofogden och BRIS gemensamt om hur antalet skuldsatta familjer riskerar att öka markant i spåren av coronakrisen.
Arbetslösheten skjuter i höjden och väntetiderna hos a-kassorna är långa. De som tvingats vända på varje krona har inga kronor kvar. Skuldsättning blir mångas sista alternativ och med utmätningar följer fattigdom som slår i hela landet – från förorter till Ljusnarsberg och Grums, där 20 procent är skuldsatta enligt BRIS och Kronofogden.
I dag lever 182 000 barn i skuldsatta familjer – en marginell minskning med 600 barn mot förra året – men frågan är hur många de blir nästa år? Och hur många tycker vi oss ha råd med? Svaret borde vara noll.
Kostar struntsumma att utrota
Till skillnad från coronapandemin är detta en kris vi faktiskt kan förutspå. Det innebär också att åtgärderna kan sättas in i tid bara politikerna bryr sig.
Statens totala stödåtgärder till näringslivet räknas vara över 700 miljarder svenska kronor. Att helt och hållet utrota barnfattigdomen skulle enligt tidigare forskning kosta 15 miljarder. I dag lär summan vara högre, men knappast 700 miljarder. I jämförelse handlar det om en struntsumma ur Magdalena Anderssons famösa lada.
Knappt en höbal skulle det kosta för att alla barn i det här landet kan få både julklappar och ett tryggt sommarlov i juli.