Sveriges höger är ett miljöproblem
Ett mer blåbrunt EU-parlament skulle kunna bli en livsfarlig bromskloss.
Uppdaterad 2019-06-17 | Publicerad 2019-04-21
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
När Naturskyddsföreningen nyligen publicerade sin rapport om Europaparlamentarikernas miljöinsatser för mandatperioden 2014 till 2019 kom högern sist. Sämst för miljön är Gunnar Hökmark (M), Anna Maria Corazza Bildt (M), Christofer Fjellner (M), Lars Adaktusson (KD), Peter Lundgren (SD), och Kristina Winberg (SD).
Om man är intresserad av en hållbar utveckling är M, KD och SD alltså partier man bör undvika i EU-valet 26 maj.
Som för att ytterligare understryka hur ointresserade de är har Moderaterna valt "kärnkraft" som enda profilerade miljöfråga. Lite udda prioritering i ett EU-val, kan man tycka eftersom det är riksdagen som fattar beslut om kärnkraften ska byggas ut. M har även gjort en grön version av sin nya logotyp, men ungefär där verkar miljöengagemanget ha tagit slut.
Rödgröna får bäst betyg
En av de ledamöter som får bäst betyg är Jytte Guteland (S). Hon har "...överlag röstat bra för miljön och har drivit tunga miljöfrågor om bland annat EU:s utsläppshandel och hormonstörande ämnen." skriver Naturskyddsföreningen. Övriga ledamöter som får toppbetyg tillhör V och MP medan samtliga borgerliga politiker kommer längre ner.
En sak som står ut i rapporten är hur tydligt miljö- och klimatfrågorna numera följer höger-vänsterskalan. Högern framstår närmast som ett miljöproblem. Lars Adaktusson har exempelvis bara röstat miljövänligt i 22 procent av omröstningarna.
Även Gunnar Hökmark pekas ut som en bromskloss. "Överlag har Moderaterna röstat emot såväl bindande klimatmål på nationell nivå och EU-nivå, som ökade ambitionsnivåer inom klimatområdet." skriver Naturskyddsföreningen.
Hökmark arg
Hökmark har sin vana trogen skrivit en replik på rapporten och hävdar, i DN, på fullt allvar att Moderaterna vet mer om miljöpolitik än Naturskyddsföreningen. Det är lite som om Jonas Sjöstedt skulle skryta om att Vänsterpartiet är bättre på företagande än Svenskt Näringsliv. Hökmark har viss uppförsbacke.
Samtidigt inser naturligtvis Moderaterna att miljö- och klimatfrågorna kommer att spela en avgörande roll för många väljare i EU-valet. En av orsakerna till att en stor majoritet av svenskarna numera är positiva till EU-medlemskapet är förmodligen insikten om hur maktlösa enskilda stater är mot klimatförändringar, gifter och andra utsläpp. Vill vi lösa detta måste vi samarbeta över gamla gränser.
”Få panik”
– Jag vill att ni ska få panik – jag vill att ni ska agera som om huset brann, sa Greta Thunberg, 16, när hon i veckan vittnade inför EU-parlamentets miljö- och hälsoutskott i Strasbourg.
Greta Thunberg har som ingen annan lyckats rikta medias strålkastare på allvaret i klimatfrågan och på ungdomars engagemang. Det som började med hennes personliga "skolstrejk för klimatet" utanför Sveriges riksdag är i dag en global rörelse. Den 15 mars deltog ungdomar från över hundra länder i världens största klimatmanifestation någonsin, inspirerade av henne. Elever skolstrejkade i Paris, Amsterdam, New Dehli, Hongkong, Seoul, Sidney, Kap Verde och i mängder av andra städer.
– Notre-Dame kommer att byggas upp igen. Jag hoppas att dess grund är stark och att vår grund är ännu starkare – men jag är rädd för att det inte är så. Vårt hus faller samman och vi har allt mindre tid på oss och ändå händer egentligen ingenting. Alla och allt måste förändras, var Greta Thunbergs budskap inför Europaparlamentet.
I veckan fick hon även träffa påve Franciskus i Vatikanen och hon är nominerad till Nobels fredspris.
Det är inte kört än
Hennes budskap står på stabil vetenskaplig grund. Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC som publicerades i höstas är de kommande tio åren helt avgörande för om klimatförändringarna ska gå att hantera. I Parisavtalet 2015 satte världens länder upp målet att absolut hålla ökningen av temperaturen på under 2 grader men med sikte på att begränsa dem vid 1,5 grader.
Det forskarna visade i höstas är dock att 2 grader inte är någon säker nivå. Redan vid 1,5 grader kommer stora förändringar att ske med ekosystemet och människors tillvaro. När Greta Thunberg säger att hon vill att politikerna ska "få panik" har hon en klar poäng. Om vi inte agerar inom de närmaste tio åren så är det inte säkert att vi längre har möjligheten. Så ser fakta ut, tyvärr.
Det positiva i IPCC:s rapport är att det går att hålla temperaturökningen under 1,5 grader om politikerna klarar att i tid fatta rätt beslut. Det kommer att kräva stora förändringar och omfattande minskningar av utsläpp men det är inte på något sett kört än.
Högerpopulister ofta klimatförnekare
Men att en aktivist som Greta Thunberg får sådant genomslag handlar tyvärr till stor del om att politikerna hittills inte har tagit klimatfrågorna på allvar. Enligt bedömare kan dessutom högerpopulistiska grupper få större inflytande i Europaparlamentet efter valet. Det skulle kunna bli förödande för klimatfrågorna. Ofta sammanfaller högerextrema och rasistiska uppfattningar med att dessa grupper även förnekar fakta om klimatförändringarna.
Vill man som medborgare påverka kan man ta fasta på Naturskyddsföreningens genomgång av hur EU-politikerna har agerat. Där finns fakta svart på vitt: varken SD eller något av de borgerliga partierna håller måttet.
Blåbruna partier är farliga
Enligt SVT:s vallokalsundersökning i förra EU-valet var miljön redan då den näst viktigaste valfrågan. Men bara 51 procent av de svenska väljarna gick och röstade. Om det ska bli någon fart på politikerna så måste engagemanget öka.
– Att göra sitt bästa är inte längre nog. Vi måste göra det nästan omöjliga. Snälla, misslyckas inte med det här, sa Greta Thunberg i Strasbourg.
Det är en uppmaning man även bör rikta till alla oss väljare. Ett mer blåbrunt EU-parlament skulle kunna bli en livsfarlig bromskloss. Bokstavligen livsfarlig.