Maktens symbol under 1500 år
Hagia Sofia finns kvar när Erdogan är borta
Fyra sommarlediga veckor kan verkligen innehålla det mesta. Sommarens sista hemodlade jordgubbar. Sommarens första egenplockade kantareller. Störskurar och solsken. Och så nyheten att den fantastiska kyrkan Hagia Sofia i Istanbul åter har tagits i bruk som moské.
Byggnaden på den europeiska sidan av Bosporen ställer alla perspektiv på huvudet. Inte bara på grund av skönheten i den väldiga kupolen, ljuset i mosaiker och konstverk eller gallerierna runt kyrkorummet. Hagia Sofia utmanar också hela vår känsla för tid, och vår egen betydelse.
Den som inte drabbas av en känsla av litenhet inför byggnaden måste helt sakna fantasi och känsla för proportioner.
Från invigningen år 536 var den en av kristenhetens viktigaste kyrkor i över 900 år. En symbol för det romerska rikets statsreligion, men också för konflikterna inom kristenheten. Svenskar på besök i Istanbul älskar att notera det klotter vikingar på resa i Konstantinopel lämnat efter sig.
1453 föll Konstantinopel. Den osmanska befälhavaren Mehmet II döpte om staden till Istanbul, gjorde den till huvudstad i det osmanska riket och förvandlade Hagia Sofia till en moské. En symbol för det osmanska riket och en av de viktigaste byggnaderna i den muslimska världen, naturligtvis.
Så förblev det i nästan 500 år, till 1934. Då ändrades Hagia Sofias status åter, till museum. Ännu en gång fick byggnaden från det östromerska rikets glansdagar spela en roll som politisk symbol, den här gången för Kemal Atatürks sekulära nationalism.
Att skilja staten från religionen låter som ett recept för tolerans. I Turkiets fall har det också resulterat i ett strängt förtryck av nationella minoriteter och alldeles för ofta militärdiktatur.
Hagia Sofia har varit politik i snart ett och ett halvt tusen år
När dagens turkiska ledare under Erdogan nu driver igenom att Hagia Sofia åter ska användas som moské är det alltså inte en liten sak eller okontroversiell sak. Byggnaden ska ännu en gång spela en roll som symbol för Turkiets nya ambitioner som regional stormakt.
"Det är bara politik" sa istanbulbor som Sveriges Radio talade med i helgen.
De har rätt. Hagia Sofia har varit politik i snart ett och ett halvt tusen år.
Jag tror inte att det är religion eller Hagia Sofia vi ska vara oroliga för. Kanske kommer möjligheterna att besöka världsarvet att begränsas.
Sannolikt avstannar restaureringen av de kristna konstverken, till exempel mosaikerna. Men byggnaden lär bli kvar långt efter att Erdogan är borta. Troligen också långt efter att dagens Turkiet har förvandlats till något annat.
Det vi ska vara oroliga för är politiken. Vi ska vara oroliga för vart det nya Turkiet som kyrkan vid Bosporten nu representerar är på väg.