Åkessons munkorg på Kristersson är livsfarlig
Nazisterna i Gubbängen inspireras av IS
Under julledigheten kände jag en växande oro. Allt sedan vi fick en högerregering som styrs av stödpartiet Sverigedemokraterna har samtalsklimatet vridits högerut. Blivit aggressivare och mer brutalt.
Vänsterröster, invandrare, antirasister, journalister, feminister, dragqueens och klimataktivister. Listan kan göras lång över de som allt oftare utsätts för drev, hot och hat.
I januari drog jag därför igång poddserien ”De högern vill tysta”. Forskaren Tobias Hübinette berättade i första avsnittet om hur han trakasserats av den högerradikala aktivisten Christian Pettersson. Det slutade med att Hübinette blev tvungen att sjukskriva sig och avsluta den kurs han lett vid Karlstads universitet.
Samma Pettersson har nyligen hängt ut och trakasserat den antirasistiska debattören Bilan Osman på ett mycket hänsynslöst sätt.
Jag intervjuade även henne i podden, där hon berättade om hur hon blivit svårt misshandlad av en högerextremist i Stockholm city förra sommaren.
I ett avsnitt av podden varnar vänsterpartisten Ali Esbati, som överlevde Breiviks attentat på Utøya 2011, för det rådande samhällsklimatet och vad det kan få för följder.
– Det är ett enormt fokus på vad som är fel på invandrarna och muslimer avhumaniseras ständigt. Det är klart att det ökar risken för att någon ska vilja ta saken i egna händer, säger han.
Gemensamt för Hübinette, Osman och Esbati är att de pekar på en radikalisering av den politiska högern i Sverige sedan Tidö-samarbetet kom till.
– Jag skulle säga att Sverige idag har kanske Västeuropas mest högradikala regering. Det påverkar hela samhällsklimatet, sa Ali Esbati när jag intervjuade honom.
Och här är vi nu, några dagar efter att ett politiskt möte i Stockholmsförorten Gubbängen stormats av våldsamma nazister. Tre personer blev misshandlade och förda till sjukhus. Ingen har hittills gripits för dådet.
Lokalföreningar inom Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade ordnat ett antifascistiskt evenemang på teater Moment i Gubbängen. Tidningen Expo var där för att tala om hur de nya unga nazistgrupperna verkar i Sverige.
Det är en generation som inte nöjer sig med att dela ut flygblad eller demonstrera. Istället iscensätter de våldsamma aktioner och sprider filmerna på olika internetforum. Inte helt olikt hur Islamiska staten och andra extremistorganisationer arbetar världen över.
På teater Moment i onsdags var det mest pensionärer. Hembakt fikabröd stod uppdukat när nazisterna rusade in. De vandaliserade lokalen, sprayade mötesdeltagare med röd överfallsfärg och kastade en rökfackla som dränkte rummet i ett rött moln.
Vem som var deras främsta måltavla var tydligt. De siktade in sig på Aftonbladet Kulturs frilansskribent Mattias Wåg som fick motta ett tiotal slag mot huvudet. Han var på plats för att tala med V och MP som skribent och antifascistisk aktivist. Wåg har under decennier bevakat och debatterat den svenska högerextremismen. Det här var inte första gången han blivit attackerad.
”Även denna gång hade jag en änglavakt”, skriver han på Aftonbladets kultursidor efter händelsen.
Den änglavakten hade inte Ing-Marie Wieselgren, som var nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges kommuner och regioner, i Almedalen 2022. Hon blev påhoppad av en knivbeväpnad, tidigare nazistisk aktivist mitt under politikerveckan och avled på platsen.
I polisförhör berättade gärningsmannen att han haft ett hundratal tänkta måltavlor. Däribland Centerparitets dåvarande ledare Annie Lööf och SVT:s högsta chef Hanna Stjärne.
Det är hög sannolikhet att vi kommer se fler liknande våldsattacker likt den i Gubbängen. Det säger Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och forskare inom högerextremism och våld, till P1 Morgon.
Han menar också att det finns en betydande risk för att ensamagerande personer använder sig av grövre våld.
Statsminister Ulf Kristersson var tidigt ute och fördömde nazisternas attack i Gubbängen. Andra på högersidan var mer relativiserande. Moderaten Gunnar Hökmark twittrade ”Ännu en mötesstörning i förakt för demokratin, vidrigt och farligt, utan någon ursäkt”.
Det kan tolkas som en hänvisning till de protester mot regeringens förhållningssätt till Israel-Palestina-konflikten. Både Ulf Kristersson och Ebba Busch har fått politiska möten störda av människor som höjt rösten mot att regeringen inte gör mer för alla oskyldigt dödade barn, kvinnor och män i Gaza.
Greta Thunbergs protester utanför riksdagen mot regeringens bruna klimatpolitik har också utmålats som ett hot mot demokratin av delar ur högern.
Det är helt vettlösa jämförelser. Att jämställa ljudliga protester och civil olydnad med högerextremisternas våld är ansvarslöst.
Men dessvärre inte oväntat.
Allt sedan valet 2022, när Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kovände i synen på SD, har vi tvingats se en normalisering av högerextremismen i Sverige. Jimmie Åkessons parti fick till och med igenom en sorts munkorgsparagraf i Tidöavtalet som gör att partierna inte får kritisera varandra offentligt.
När Liberalernas främsta Tidö-kritiker, Jan Jönsson, som är liberal i Stockholm, utsattes för olaga hot av en högerextremist var hans partiledare Johan Pehrson märkbart tyst.
Jönsson hade tagit sagoläsande dragqueens i försvar efter påhopp från Sverigedemokraterna. Som en reaktion på det fick den liberala politikern en bild skickad till sig på en person hängd i en snara.
Till Aftonbladet sa Jönsson efteråt att händelsen i förlängningen kan göra att människor inte vill ha förtroendeuppdrag.
I går samlades människor i Gubbängen för en manifestation mot högerextremismen. Låt det också vara en väckarklocka till de som bjuder in den i finrummen. Som inte vågar markera eller säga ifrån.
Extremhögern får inte tysta oss.