När vården privatiseras glöms cancersjuka bort
79-årige Bertil Gustafsson fick aldrig den canceroperation han behövde. På Karolinska universitetssjukhuset rådde personalbrist och när Bertil väl fick tid var det för sent, då hade cancern i bukspottkörteln spridit sig. Innan han dog berättade han för Dagens Nyheter om sina upplevelser i hopp om att inte fler skulle hamna i samma situation.
När den externa utredaren Anders Milton i veckan presenterade sin rapport visade det sig att Bertil var långt ifrån ensam. Under sommaren 2017 drabbades 60 cancerpatienter av de riskfyllda operationsköerna, i stället för de 20 som tidigare uppgetts.
Bad inte om hjälp
Utredningen beskriver en sjukhusledning som flydde sitt ansvar när nya organiseringen kring "värdebaserad vård” – en managementmodell som sålts in av konsultfirman Boston Consulting Group – inte fungerade. Trots resursbrist bad inte Karolinska om hjälp, situationen skulle lösas inom den egna verksamheten. Rapporten skildrar en tystnadskultur där olika delar av sjukhusorganisationen inte lyfte allvarliga risker.
När det hade behövts kunnigt ledarskap fanns bara konsultfirmans oprövade modell.
Det är inte bara på Karolinska sjukhuset som kontrollen över vården lämnats över till privata intressen. I hela Stockholms läns landsting har det borgerliga styret sakta men säkert låtit sjukvården glida ur händerna på patienter och personal.
Vårdvalsreformerna har gjort det möjligt för vinstdrivande bolag att privatisera lönsamma delar av vården utan att behöva ta hänsyn till vilken sorts vård som behövs eller var i länet det råder brist.
Marknadskrafterna styr i stället för patienternas behov. Om efterfrågan på en viss typ av vård ökar hos de som är relativt friska kan bolagen göra enkla vinster.
Privata bolag tar över
Ett exempel är hudvården. Sedan alliansen öppnade den för privata bolag har landstingets kostnader ökat med 138 procent på området. I det närmsta samtliga privata hudspecialister ligger nu i Stockholms innerstad eller i länets norrorter. DN har rapporterat om skattefinansierade kliniker som behandlat i onödan eller i kosmetiska syften.
Samtidigt får alltså inte cancerpatienter operationer i tid och köerna på akutsjukhusen är långa. Något är allvarligt fel.
Självklart ska sjukvården vara tillgänglig på alla områden, den som behöver en hudundersökning ska få det snabbt. Men i Stockholm jobbar bolag i stuprör utan att lyfta blicken och se till att sjukvården också finns till för de som behöver den som mest. Ansvaret har outsourcats.
Hade en del av de skattemedel som privatiseringarna kostat i stället lagts på att skapa drägliga arbetsvillkor för sjuksköterskor på sjukhusen så hade platsbristen varit mindre. Då hade kanske Bertil kunnat få sin operation i tid.