Försäkringskassan jagar inga sparkade direktörer
Reglerna för sjukförsäkringen måste ändras
För två veckor sedan fick Swedbanks verkställande direktör, Birgitte Bonnesen, avsked på grått papper. En havererad aktiekurs och misstankarna om storskalig penningtvätt gjorde ett fortsatt förtroende omöjligt.
Som plåster på såren kunde Bonnesen kassera in en fallskärm på drygt 21 miljoner kronor.
I vecka fick Postnords chef Håkan Ericsson sparken. Styrelsen hade tröttnat på förluster för företaget och kunder som klagar över paket som försvinner.
Ericssons fallskärm stannade en bit över 14 miljoner kronor.
I delar av samhället fungerar trygghetssystemen fortfarande utmärkt. På andra håll är det sämre.
Fortsätter att dra in ersättning
Det gäller till exempel sjukförsäkringen där Försäkringskassan fortsätter att dra in ersättningen med argumentet att den sjuke skulle kunna utföra något påhittat jobb som inte finns. Dessutom är kraven på läkarintygen ofta så hårda att de blir omöjliga att uppfylla.
Robert Sjunnebo arbetar med försäkringsärenden på juristbyrån LO-TCO rättsskydd. I tidningen Arbetet beskriver han vad det kan innebära.
Sjunnebo berättar om en person som både hade svårt att stå och gå på grund av smärta i knäna. Hon hade dessutom svårt med finmotorik, greppförmåga och styrka i händerna. Att personen lider av sömnbesvär är kanske inte överraskande.
Trots det ansåg först Försäkringskassan och sedan Kammarrätten att den sjuka kunde ta ett enklare arbete, bara hon fick skifta arbetsställning och jobbet inte krävde handstyrka eller finmotorik.
Förlåt, men är det någon som kan berätta vad det skulle vara för slags arbete?
Tio år med utförsäkringstrappan
Det har gått tio år sedan den dåvarande regeringen införde den så kallade rehabiliteringstrappan. I verkligheten har det blivit en utförsäkringstrappa. En av grundstenarna är att sjukas arbetsförmåga efter relativt kort tid ska prövas mot "hela arbetsmarknaden". I klartext, du får inte vara sjukskriven om Försäkringskassan anser att du kan jobba med något, och det spelar ingen roll om arbetet finns på riktigt.
I tio år har den idén skapat otrygghet och situationer som undergräver förtroendet för systemet samtidigt som människor förnedrats helt i onödan. Det är inte värdigt. Ändå fortsätter reglerna att gälla.
Lagstiftningen om sjukförsäkringen måste göras om och anpassas till verkligheten. Trygghet kan inte vara förbehållen direktörer.