Därför borde Bryssel få styra vårt jordbruk
Regeringen står med rynkade näsor i vädret högt över gödselstackarna
Svenska politiker vet alltid lite bättre än kollegorna i Europa. På besök i Bryssel är statsrådens näsor så högt i vädret att man tror att de ska lyfta från marken. När det pratas budget har de miniräknaren redo i bakfickan, dryftas något som liknar en vision eller gemensamt projekt avbryter de omedelbart den talande och hötter med fingret. Aja baja!
Enkelt att skylla på jordbruksstödet
Magdalena Andersson har länge lett den svenska kampen för ett magrare Europa. Som finansminister lovade hon att Sverige skulle vara ”snålast i EU”. Det är hon inte ensam om att tycka. De flesta svenska politiker vågar inte säga något annat.
På den naturliga följdfrågan om vilka utgifter som ska bort, svarar Andersson oftast jordbruksstödet.
– Allt för mycket av EU:s budget går i dag till omfördelning, bland annat inom jordbrukspolitiken och strukturfonderna och det är inte något som bör vara den huvudsakliga sysslan för EU i längden, sa Magdalena Andersson till exempel till Europaportalen 2017.
Det är ett mycket bekvämt svar. De flesta journalister har ingen större koll på hur EU:s största utgift fördelas. Ingen politiker behöver tänka mer på vad eller vilka som drabbas av nedskärningarna. Ingen motivering krävs.
Regeringen satsar på livsmedelsberedskap
Men nu verkar till och med Magdalena Andersson ha förstått poängen med att ha en ordentlig livsmedelsförsörjning inom EU. På en presskonferens i fredags meddelade landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg att regeringen ska satsa på att bygga upp en ordentlig livsmedelsberedskap. Sverige ska ha mat så det räcker i krig eller kris.
Det var så dags. Precis som det militära försvaret, borde livsmedelsförsörjningen ha tagits om hand redan innan krisen var ett faktum. Både av säkerhetsskäl och klimat- och miljöskäl. Nå, bättre sent än aldrig.
Men till regeringens förtret kunde Brysselspökena inte lämna svenska politiker i fred den här gången heller. EU-kommissionen hade haft mage att läsa igenom regeringens plan för jordbrukspolitiken de närmaste åren. Och de hade en del synpunkter.
Framför allt misslyckas den svenska regeringen med att nå de klimat- och miljökrav som EU kommit överens om. Vi har inte ett tillräckligt skydd för arternas livsmiljöer i jordbrukslandskapet, vi visar inte hur utsläppen från boskap kan minskas eller hur lantbruket kan binda växthusgaser och kol.
Läxar upp EU
Men svenska politiker vet bäst. De har läst fel, var kontentan i landsbygdsministerns svar. Anna-Caren Sätherberg ska sätta sig på huk och långsamt ”förklara och förtydliga det som Sverige gör”. Det påminner lite om när Magdalena Andersson som finansminister läxade upp Lantbrukarnas riksförbund om hur dåligt EU:s jordbruksstöd är. Bönderna hade inte räknat ordentligt på saken. Precis som EU:s experter alltså.
Jenny Jewert, Världsnaturfondens expert på hållbart jordbruk, fick kommentera EU-kommissionens kritik i Sveriges Radio. Hon var förvånad över att regeringen inte tog synpunkterna på större allvar och förbättrade förslaget. Men hon kanske inte heller räknat på saken.
De svenska statsråden står kvar på sin kulle, med rynkade näsor i vädret, högt över gödselstackarna.