Citronerna spökar vidare i den ekonomiska debatten
Det gick inte att ta miste på statsministerns indignation när han i förra veckans diskuterade priset på citroner i riksdagens partiledardebatt.
–?Menar Mona Sahlin att inflationen är av regeringen skapad? frågade Fredrik Reinfeldt med darr på stämman.
Delvis var det säkert precis vad den socialdemokratiska partiledaren menade. De senaste årens skattesänkningar har naturligtvis bidragit till prisökningarna, och finansministerns planer gör inte saken bättre.
När inflationssiffrorna i den svenska ekonomin nu når nivåer som inte förekommit på 15 år, och både Konjunkturinstitutet och analysföretaget Prosperia spår nya prishöjningar, finns dock viktiga orsaker också utanför Reinfeldts kontroll.
Oljepriser på rekordnivåer skvallrar om hur produktionen är på väg att nå en topp, samtidigt som efterfrågan ökar.
Stigande priser på livsmedel är ett resultat av ekonomisk utveckling. När befolkningen i Kina kan efterfråga fläsk, och indierna mjölk, förändras den globala balansen.
Precis dessa frågor står på dagordningen för EU:s toppmöte, och de stod också på dagordningen när den svenska riksdagen i går debatterade ekonomin.
Det är dock inte mycket riksdagen, regeringen eller arbetsmarknadens parter kan göra för att förhindra höjda priser på mat och energi. Ändå är det för att sätta grimma på politiker och fack den svenska antiinflationspolitiken utformats. Om regeringen är för spendersam, eller om löneuppgörelserna riskerar att skapa förväntningar om stigande priser, ska riksbanken slå till med höjd ränta. Villaägare och bostadsrättsinnehavare, men också företag med investeringsbehov, får betala för att ekonomin ska kylas av. Det är innebörden av inflationsmålet på två procent.
I huvudsak har det fungerat. Tills nu.
För bara några månader sedan talades det om behovet av sänkt ränta. Det skulle innebära bättre fart i en ekonomi som tycks vara på väg att bromsa in. Nu är tongångarna annorlunda.
När riksbankens direktion om knappt två veckor samlas för att diskutera räntan räknar många med en höjning. Och kommer den inte innan sommaren kan räntehöjningen i stället drabba ekonomin till hösten. Inflationsförväntningarna – orsakade av Reinfeldts citroner – ska knäckas och banken tänker sig att sluta skilja mellan inhemsk och importerad inflation.
Då är det inte säkert att gårdagens besked från Konjunkturinstitutet – att utvecklingen kommer att vända – hjälper. Höjda räntor i en vikande konjunktur är en besvärlig kombination.
Finansminister Anders Borg vill gärna framhålla framgångarna för den svenska ekonomin. Ett särskilt stort utrymme för skattesänkningar uppstår lägligt till år 2010.
Socialdemokraterna talar om kommande problem. Det är lite upp och nervända världen.
Problemet med citronerna finns hur som helst kvar, och inför en stundande lågkonjunktur tycks vi kunna räkna med stigande räntor. Det är vad regeringen har att hantera, antingen statsministern gillar det eller ej.