Färre använder kontanter – Swish ökar
Uppdaterad 2019-05-22 | Publicerad 2018-05-15
Swish ökar kraftigt och kontantanvändandet minskar snabbt, visar en ny undersökning från Riksbanken.
I dagsläget skulle sju av tio helt klara sig utan kontanter.
Omställningen till det kontantlösa samhället börjar alltmer likna en åttafilig motorväg. I Riksbankens senaste undersökning om svenska folkets betalningsvanor, som görs vartannat år, är resultaten tydliga.
Andelen som använt kontanter som betalmedel den senaste månaden har sjunkit från åtta av tio 2016, till sex av tio i år. Fyra av tio hushåll uppger att de inte använt kontanter alls den senaste månaden. Faktum är att sju av tio skulle klara sig helt utan kontanter, som samhället ser ut i dag.
60 procent använder Swish
Istället är Swish på stark frammarsch. För fyra år sedan var det bara 10 procent som använt mobilappen den senaste månaden. I år är det istället 60 procent.
Om man tittar på vilket betalmedel som använts vid det senaste köpet dominerar bankkort stort. 80 procent använde just bankkort vid sitt senaste köp. Endast 13 procent betalde med kontanter, vilket är en minskning från 40 procent åtta år tidigare.
Relativt få upplever problem med att betala med kontanter i butik. Nära hälften upplever aldrig några problem. 13 procent svarar att de upplever problem mer än en gång i månaden. Det är något mer än i tidigare mätningar.
Färre accepterar kontanter
I dag är alltså möjligheterna att betala kontant relativt goda. Enligt en ny studie från Handelsrådets utredningsinstitut accepterades kontanter i 97 procent av butikerna. Men det kan snabbt förändras – i samma studie anger hälften av de svenska handlarna att de troligen inte kommer att acceptera kontanter efter 2025.
En utveckling en ganska stor del av befolkningen visserligen tycks välkomna. I Riksbankens undersökning är hälften positiva eller mycket positiva till den minskade kontantanvändningen i samhället. 27 procent är samtidigt negativt inställda till utvecklingen.
Fakta: Om undersökningen
Vartannat år genomför Riksbanken en undersökning för att få en bild av hur svenska folkets betalningsvanor ser ut och förändras över tid. I undersökningen intervjuades cirka 2 000 slumpvis utvalda personer i åldrarna 16-84. Årets undersökning har kompletterats med en fördjupande studie för glesbygden för att kartlägga hur betalningsvanorna där skiljer sig från genomsnittet i landet. Den kompletterande undersökningen bestod av cirka 500 intervjuer.