Skynda – snart blir dina gamla sedlar ogilitiga

Caroline Hougner

helskärm

Sista dagen, 30 juni, för att lämna in gamla sedlar närmar sig. Så passa på alla ni som fortfarande har ogiltiga 100- och 500-kronorssedlar hemma i byrålådan. Ni är många. Totalt saknar Riksbanken sedlar värda 3,9 miljarder kronor.

Var är alla gamla sedlar? Snart har ett år har gått sedan butikerna slutade ta emot dem som betalning. Bankerna har fortsatt att ta emot de sedlar som gått ut, vilket många varit tacksamma för när de hittat gamla plånböcker eller bortglömda sparpengar. Ändå saknas fortfarande sedlar värda nästan 4 miljarder kronor. Så det är hög tid att börja leta.

Ring och fråga

Den 30 juni kommer är sista chansen att lämna in dem gratis. Därefter tas en avgift ut på 100 kronor för inlösen av alla ogiltiga sedlar. Bankerna har ingen skyldighet att ta emot sedlarna, så det gäller att ta reda på vilka bankkontor som gör det.

– Absolut bäst är att ringa sin banks kundtjänst och fråga. Finns det ingen bank i närheten som tar emot dem, går det alltid bra att skicka dem direkt till oss, säger Riksbankens pressekreterare, Susanne Meyer Söderlind.

Bankens skyldighet

Kommer du med en fet sedelbunt ska du vara beredd på frågor om var pengarna kommer ifrån. Det är bankens skyldighet påpekar hon.

– De måste ställa frågor för att vara säkra på var pengarna kommer ifrån. Det gör även vi om någon vill skicka dem direkt till oss, säger hon och hänvisar till en blankett på Riksbankens hemsida.

Reglerna skärptes

Där fyller man i var man fått pengarna ifrån och varför man inte lämnat in dem tidigare. Bäst är om man har kvitton eller kontoutdrag som kan styrka det man säger. Kan penningtvätt misstänkas anmäls det till Finanspolisen. I höstas skärptes reglerna vilket gjort att fler är skyldiga att rapportera. Förra året rapporterades 16500 misstänkta fall.

– Mindre än en halv procent får avslag. Vi pekar inte ut någon som brottsling, men konstaterar att det inte går att säkerställa var pengarna kommer ifrån, säger Susanne Meyer Söderlind.

Därför byter vi ut mynt och sedlar

• De äldre sedlar som blev ogiltiga under 2016 och 2017 utformades för ungefär 30 år sedan och behövde moderniseras. Framfö­r allt behövde säkerhetsdetaljer förbättras. Sedan ville man göra mynten mindre och lättare så att hanteringskostnad och miljöbelastning minskar och de kan cirkulera som tänkt. För att minska risken för nickelallergi har man även gjort dem nickelfria. Andra frågor har handlat om logistik, produktion och motiven på de nya sedlarna och mynten.

^{Källa: Riksbanken}

Så ser du om sedlarna är äkta

• En viktig anledning till att byta ut sedlarna var att öka sä­ kerheten. Vill du se om de nya sedlarna är äkta ska du bara vicka lite på dem. När man ska kontrollera om sedeln är äkta ska man vicka på den. Man kommer då att se bilder som skiftar färg och bilder som rör sig och växlar motiv. Upptäcker du att en sedel är falsk – vägra ta emot den. Har du redan gjort det ska du göra en polisanmälan. Miljöbelastning minskar och de kan cirkulera som tänkt. För att minska risken för nickelallergi har man även gjort dem nickelfria. Andra frå­gor har handlat om logistik, produktion och motiven på de nya sedlarna och mynten.

^{Källa: Riksbanken}

Var beredd på att bli utfrågad

• Banker, valutaväxlare, kasinon, spelbolag, mäklare, kreditmarknadsbolag och många andra företag måste enligt lag motverka att deras system missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. En stor del av det arbetet består i att de måste veta vilka deras kunder är, var deras pengar kommer ifrån och varför de vill genomföra sina transaktioner. Det innebär att de ska kontrollera din identitet och kan ställa frågor om din lön, var du får dina pengar ifrån, om du är politiskt aktiv och liknande. Bankerna bedö­mer själva hur grundlig utfrågningen ska vara. Rent praktiskt innebär det att frågornas antal och utformning, samt krav på verifikationer mer mera kan variera mellan olika banker.