Din bank är vinnare på krisen
Börsras, inflation, stigande räntor och en lågkonjunktur på ingång.
Inte kan kan väl någon omvandla en så dyster miljö till triumf?
Bankerna kan.
Handelsbankens rekordrapport är ett klassiskt exempel på konsten att privatisera vinster och socialisera förluster.
”Aktiviteten är hög. Inte minst i Sverige flyttar vi fram våra positioner, affärsvolymerna växer, och företagsutlåningen ökar. Kostnaderna är under kontroll, kreditförlusterna obefintliga och kunderna är nöjda”, skriver Handelsbankens vd Carina Åkerström till TT i en kommentar till rapporten.
Vem kan av dessa ord ana att Sverige befinner sig i det ekonomiskt svajigaste läget på 30 år?
Siffrorna förklarar de glada minerna på banken. Under tredje kvartalet, juli till september, steg intäkterna med hela 16 procent jämfört med samma period 2021 och vinsten (rörelseresultatet) ökade med 19 procent till 7,3 miljarder.
“All-time-high”, som vd Carina Åkerström själv skriver i rapporten.
En viktig förklaring är det som nu blivit en akut huvudvärk för miljoner svenskar: bolånen. På ett år har Handelsbanken ökat sin utlåning till vanliga svenskars bostäder med 39 miljarder till 942 miljarder.
Ännu viktigare: lönsamheten har exploderat. Räntenettot i Sverige, alltså skillnaden mellan vad banken betalar för sin egen upplåning och den ränta som tas ut från kunderna har ökat med hela 36 procent till 6,4 miljarder kronor jämfört med samma kvartal i fjol. Kort sagt: marginalen har gått upp. Eller på ren svenska: utlåningsräntorna har höjts snabbare än räntan på bankkonton.
Det är bolånen som är vinstmotorn – hela 84 procent av Handelsbankens utlåning i Sverige består av lån kopplade till fastigheter – både privata och sådana ägda av företag.
Även kostnaderna har sjunkit – sedan slutet av 2020 har Handelsbanken gått från 376 kontor i Sverige till 205.
Denna imponerande utveckling har skett till vad som ser ut som obefintlig risk. Handelsbankens kreditförluster under årets första nio månader var ynka 7 miljoner kronor.
Risken hamnar någon annanstans. Fråga Sveriges spabads-försäljare. Stigande räntor tillsammans med skenande elpriser har fått svenska konsumenter att dra in på sina utgifter ordentligt.
Det är orsaken till varför de flesta ekonomer spår en lågkonjunktur nästa år.
Om det blir en svår nedgång med konkurser och arbetslöshet som följd kommer kostnaderna framför allt att hamna i den offentliga sektorn och hos staten i form av stigande socialförsäkringsutgifter och sjunkande skatteintäkter.
I sinom tid lär det även slå mot bankerna.
Men bolånen utgör en bra krockkudde, de kommer fortsätta leverera vinster.
Bolånen är det absolut sista vi slutar betala på – och det är skulder som vi aldrig blir fria från.
Handelsbanken, liksom de andra svenska storbankerna, har levt gott på den svenska bostadsbubbla som blåsts upp på senare år.
Bankens dotterbolag Stadshypotek som lånar ut till bostäder har de senaste dryga fem åren gjort ett sammanlagt rörelseresultat på nära 60 miljarder.
Hur lönsamma bolånen blivit kommer framgå även när de andra storbankerna kommer med sina rapporter den närmaste tiden.
Svenska hushålls samlade banklån har bara sedan 2010 dubblats till över 5 000 miljarder kronor. Lägg till det en höjd marginal på varje utlånad krona och resultatet är en sedelpress.
Att det kunnat bli så här beror på en dåligt fungerande bostadsmarknad och en ganska slapp reglering av bankerna. Två politiska misslyckanden med andra ord.
Det pratas mycket om amorteringskravet just nu men det är viktigt att komma ihåg att svenska banker hade kunnat införa ett sådant (liksom ett bolånetak) självmant för 20 år sedan. Om de velat. Det hade sannolikt dämpat bostadsrallyt en hel del.
Men varför skulle de göra det? Det vore att tacka nej till hundratals miljarder i lättförtjänta vinster.
Är det något som finanskrisen 2008 lärde världen är det att ett beteende som ser väldigt logiskt ut från en enskild banks horisont kan vara ytterst irrationellt sett ur ett samhällsperspektiv.
Något som även Sverige lär få erfara de närmaste åren.