”Svaga kronan bakom räntehöjningen: Pest eller kolera”
Publicerad 2023-06-30
Den svaga svenska kronan ligger bakom torsdagens räntehöjning.
Och kronan riskerar att fortsätta på den svaga linjen, menar chefsekonomen Annika Winsth.
– Riksbanken väljer nu mellan pest eller kolera.
Under torsdagsmorgonen höjde Riksbanken styrräntan med 25 punkter till 3,75 procent. Myndigheten menar att inflationen fortfarande är alldeles för hög och att man därför måste strama åt ekonomin.
– Det var väntat och vi får räkna med minst 25 punkter till senare i höst. Det som hushållen måste inse är att det här kommer kännas i plånboken med ökande kostnader under hela året fram till vintern. Det tror jag inte att hushållen tagit till sig fullt ut än, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Tvärtemot vad Riksbanken själva kommunicerar så ser Annika Winsth inte inflationen som den drivande faktorn bakom dagens och kommande räntehöjningar.
– Riksbanken sitter i en rävsax. Ekonomin behöver inte fler räntehöjningar, men vi har en väldigt svag krona. Det är ränteskillnader mot andra länder som påverkar kronan i dagsläget, så om inte Riksbanken höjer i takt med Europeiska centralbanken är risken stor att kronan försvagas ytterligare.
”Risk att utländska aktörer köper våra hus”
Problemen med en svag svensk krona är många och innebär inte bara dyrare konsumtion på semesterorter utomlands.
– Räntan innebär ju också det pris som du får när du sparar eller investerar. Var får man mest för pengarna? I nuläget är det i USA och då vill man investera där. Då tar investerar pengarna från andra marknader, som Sverige, och flyttar till USA. Efterfrågan på svenska kronan minskar och då försvagas valutan, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
– Det finns en risk att utländska aktörer köper upp inte bara våra fritidshus utan också våra företag, eftersom det blir väldigt billigt att köpa för utländska aktörer. Det är långsiktigt inte bra, säger Annika Winsth.
Även konsumtionen på hemmaplan påverkas till stor del av en svag krona.
– Nästan allt vi konsumerar är importerat och det är en oerhört jobbig situation för detaljhandeln. Det de köper är betydligt dyrare att ta hem till Sverige på grund av den svaga kronan, sen har de inflation med högre hyror, högre lönekostnader och högre priser. Sen är konsumenterna inte där, säger Annika Winsth.
Stor risk för fortsatt svag krona
För den som vill få hoppfulla besked är svaren få.
– Det är helt enkelt också så att när det krisar i världen som det gör nu, då söker sig kapital till trygga valutahamnar. Man vill inte sitta med vad man uppfattar som riskfyllda småvalutor, säger Alexandra Stråberg.
Annika Winsth ser ingen förstärkning av kronan i den närmsta framtiden. Det beror främst på de två inhemska riskerna som den svenska ekonomin har: bostadsmarknaden och den kommersiella fastighetsmarknaden.
– Båda är väldigt räntekänsliga vilket gör att risken är stor att kronan fortsätter vara svag. Höjer man räntan riskerar man att pressa kommersiella fastighetsmarknaden ännu mer och pressa hushållen ännu mer.
En höjd ränta skulle åtminstone i teorin stärka kronkursen.
– Riksbanken väljer nu mellan pest eller kolera. Nånstans går gränsen där det är bättre att inte försvara kronan, men där är vi nog inte ännu. Det är en väldigt svår avvägning som man hamnat i och där sitter Sverige mycket sämre till eftersom vi har de här riskerna.
– Vi kan inte höja räntan som man kan i andra länder eftersom vi är mycket mer räntekänsliga. Vi är sämre än andra jämförbara länder. Och då får kronan stryk, säger Annika Winsth.