Det finns ingen anledning till oro, sa Borg – sedan öppnade börsen

Peter Kadhammar

Klockan 7 i går morse samlades en grupp glåmiga män – och kanske någon kvinna – i Rosenbad i centrala Stockholm.

Det var de statsråd som kunde inställa sig till ett i hast påkallat extra regeringssammanträde. Vilka som var närvarande förutom statsminister Fredrik Reinfeldt, finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Mats Odell vill regeringskansliet inte berätta.

33 minuter senare kallade Borg och Odell till presskonferens.

Syftet var att berätta att det inte finns någon anledning till oro, den svenska finansmarknaden är stabil, och med tanke på att allt är lugnt, stabilt, tillfredsställande samt att regeringen oupphörligt följer utvecklingen i omvärlden och därför inte tänker låta sig överraskas av eventuella dåliga nyheter – ja, med allt detta i minne var det märkligt att se hur finansministern vred sina händer.

Ni som såg Anders Borg i tv i går kunde blott skåda hans trevliga nuna och stabila blick och troligen fick ni en glimt av hästsvansen också. Händerna höll han bakom ryggen.

Det var förunderligt att se finansministerns tio fingrar vrida sig likt korta, tjocka maskar i plågor.

På framsidan av Borg rörde sig munnen vilken signalerade kompetens och förtroende; på baksidan snurrade fingrarna i stum ångest. Med vänster hand grep han tag i höger tumme och försökte hålla fast den, men strax började fingrarna leva sitt eget liv igen.

–?Belönar man folk för att ta risker ökar sannolikheten för att de faktiskt tar risker, sa Borg apropå den galopperande utlåningen i USA som skapat krisen.

Han tog upp en blå näsduk och snöt sig.

–?Det är moraliskt stötande men också en fara för det internationella finansiella systemets stabilitet, fortsatte han.

Finansministern beskrev ett system där ett fåtal bonnsluga direktörer på Wall Street har skapat lånesystem och ersättningar till sig själva och som bi­effekt råkar sänka hela den industrialiserade världen: fingrarna kanske inte vred sig i ångest utan i vanmakt.

Presskonferensen handlade om att regeringen höjer insättningsgarantin från 250? 000 till 500?000 kronor. Den summan var förklaringen till det arla regeringssammanträdet och den hastigt inkallade presskonferensen.

För regeringen gällde det att få ut nyheten innan bankerna öppnade. Det sista Anders Borg och Mats Odell vill se är ringlande köer av småsparare som alla tänker rädda sina pengar.

Jag frågade Borg vid vilken tidpunkt det gick upp för honom att regeringen måste höja insättningsgarantin. Han svarade med en lång harang om ständig uppdatering och oupphörliga tillika förtroendefulla kontakter med andra finansministrar i Europa fast främst Norden.

Några meter från moderaten Borg stod kristdemokraten Mats Odell. Han talade om behovet av att stärka de etiska värdegrunderna i hela samhället, inklusive de finansiella marknaderna. Han anlade ett gammaltestamentligt tonfall.

–?Jag tror att vi kommer att få se ett reningsbad.

Måhända såg han för sin inre syn hur bankdirektörer brann i helvetet, i evigheters evighet jämrande över bonusar och orimliga löner.

Odell berättade att han redan i början av helgen insåg att regeringen måste höja insättningsgarantin. När våra grannländer förstärkte sina måste Sverige följa efter. Annars fanns en risk för att småspararna skulle överföra sina pengar till exempelvis tyska banker, där ju förbundskansler Angela Merkel har lovat fullständig säkerhet åt alla.

För Sveriges del är det en monumental skillnad mot bankkrisen i början av 1990-talet, sa Odell. Den gången var bankerna i gungning och de vädjade om att staten skulle rädda dem. I dag är deras affärer i grunden sunda.

Det var lugnande ord.

Ändå var det svårt att känna sig lugn när finansministern efter ett extrainsatt regeringssammanträde vred sina händer och försäkrade att allt är under kontroll, under kontroll.