Toppekonomer vill se historisk räntehöjning
Uppdaterad 2022-09-20 | Publicerad 2022-09-19
I dag kommer Riksbankens räntebesked – vilket väntas bli en historisk trippelhöjning.
Men flera ledande ekonomer vill se en större höjning än så.
– Vi måste kyla ner ekonomin, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.
Ekonomiska kriser – då och nuFör första gången sedan 1993, då Riksbanken införde inflationsmålet, väntas styrräntan höjas med 75 punkter.
Den senaste tidens galopperande inflation som eldas på av Ukrainakriget och elkrisen har fått centralbanker världen över att gå fort fram med räntehöjningarna – och flera ekonomer vill nu att Riksbanken ska öka tempot ytterligare.
Dagens Industris ”Skuggdirektion”, bestående av fem ledande svenska ekonomer, kom i sitt senaste möte fram till att man vill se en höjning om 100 punkter på tisdagen.
– Den ekonomiska aktiviteten är för hög, det har genererat ett inflationstryck. Det är inte kul att säga att Riksbanken måste höja räntan men de måste agera kraftfullt för att så småningom kunna sänka den igen, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB och medlem i den så kallade skuggdirektionen.
Vill ha mjuk lågkonjunktur
Han menar att det är viktigt att gå hårt fram i försöken att stävja inflationen innan man har förlorat de investeringar som gjorts sedan inflationsmålet infördes i början av 90-talet.
Dessutom tror man att en större höjning kan stärka kronan.
– Riksbanken har fem möten per år. Centralbanker i andra länder brukar ha ungefär åtta per år. Då behöver man fundera på om det krävs större steg. I Sveriges fall finns det ju färre tillfällen att justera räntan och då bör man därför ta lite större steg än andra centralbanker.
”Finanspolitiken måste vara spetsig”
Det ekonomin behöver nu är enligt Robert Bergqvist och flera andra ekonomer en mjuk lågkonjunktur för att läget ska kunna stabiliseras.
– Vi kommer inte att komma ur det här utan att känna av en lågkonjunktur. För att få en mjuk lågkonjunktur behöver vi därför sänka efterfrågan vilket vi kan göra genom att höja räntan.
Samtidigt väntar Sverige på att en ny regering ska komma på plats som i sin tur har lovat väljarna att kompensera de höga elpriserna – vilket kan leda till en krock mellan finanspolitiken och penningpolitiken.
– Finanspolitiken måste vara spetsig och bara rikta sig mot hushåll och företag som har det extra svårt. Alltför stora stimulanser riskerar att bli kontraproduktivt. Här måste man hitta en väg framåt som inte motverkar penningpolitiken och inte är inflationsdrivande.
Tror du att en ”mild” lågkonjunktur är sannolik?
– Viss forskning visar att vi kan åstadkomma en mjuklandning trots att vi är aggressiva i räntehöjningen. Det är avgörande för att vi ska få en normal lågkonjunktur och kunna återhämta oss snabbare.
Två av fem medlemmar ur skuggdirektionen tycker däremot att det räcker för Riksbanken att höja med 75 punkter.
En av dem är Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden. Hon menar att en för hög höjning kan innebära en för stor ansträngning för hushållen.
– Man får en smäll från alla håll. Det kan bli en väldigt svag efterfrågan vilket riskerar att slå för hårt mot konsumtionen. I förlängningen kan det innebära att företagen säljer mindre och arbetslösheten sticker iväg. Det är svårt helt enkelt, det är en balansakt.