Konsertsomrarna blir aldrig som förr
Ulf Lundell kanske hade rätt.
En inställd konsert är också en konsert.
Men en inställd konsertsommar är inte en konsertsommar.
I mitten av mars steg de åt sidan.
Ingen klagade, ingen knorrade, alla fattade.
När en pandemi som forskarna varnat för i årtionden till slut belägrade världen ställde sig sport och nöje vid sidlinjen. Sportstjärnor och artister visade en beundransvärd förståelse för samhällets hierarki. Om ett virus dödar hundratusentals människor finns det ingen plats för simpel underhållning.
De ekonomiska konsekvenserna för framför allt kultursektorn går inte att beräkna. Sporten börjar sakta öppna upp med matcher utan publik men liveindustrin är fortfarande förlamad.
Allsång med tomma stolar? Finns det ens ett namn för det?
På vissa små sätt är mycket sig likt sommaren 2020. Bob Dylan har just gett ut en femplusskiva till och Beyoncé har släppt en ny låt från ingenstans. På andra sätt är allting fullständigt knapsu.
Till veckan ska exempelvis Lotta Engberg och Sanna Nielsen leda direktsända allsångsprogram utan publik på Liseberg i Göteborg och Skansen i Stockholm. Allsång med tomma stolar? Finns det ens ett namn för det? En 17 år gammal miljöaktivist är Sveriges största popstjärna. Hennes sommarprat citeras runt hela världen innan det ens har sänts i P1.
Vatikanstaten, detta ärkekonservativa örnnäste, uppmanar över 1,2 miljarder katoliker att sluta att investera i fossila bränslen. Mätningar visar att 2020 kan bli det varmaste året globalt sedan mätningarna började, även utan väderfenomenet El Niño. Det är ökenvärme i, host-host, Sibirien.
För tio år sedan hade jag vid det här laget suttit på Ullevi eller varit på väg till en festival i Dalarna eller Danmark. I dag sitter jag och suckar över en väderapp som visar att det blir mellan 27 och 31 grader varmt i Stockholm nästa vecka. Förut kunde det vara ett positivt besked, nu är det obehagligt. Låt det regna i stället. Vattenmagasinen behöver hjälp.
Jag skäms ofta för min oro
Folk brukar himla med ögonen när jag tar upp klimatet över, säg, en öl. Ingen vill vara en Bror Duktig, och jag skäms ofta för min oro. Hjärnan måste få vila, det går inte att ta in hur mycket elände som helst. Hoppet om en normal vardag är det sista som överger människan.
Men det blir inte ”normalt” igen. Klimatkrisen och miljöfrågorna kommer inte att försvinna. Precis som vi redan har vant oss vid ändlösa omorganisationer och ”effektiviseringar” är det bara något som vi tvingas leva med.
Sport- och konsertbranschen kommer vara två upphetsade vårkossor så fort pandemin tynar bort. Behovet av att träffas i flock och uppleva något tillsammans igen är för stort.
Koldioxidknarkande megafestivaler
Men förr eller senare kommer även sporten och rocken att behöva ge svar på obekväma frågor. Som Greta Thunberg sa i sitt sommarprogram: ”Vad ska vi sluta med för att undvika en klimatkatastrof?”
Hur väl passar koldioxidknarkande mästerskap, megafestivaler och jättekonserter in i en klimatsmart framtid? För närvarande inte alls.
Den inställda konsertsommaren 2020 är möjligen ett undantag. Men på sikt är det också en föraning.
Inget blir som förr igen.