Nybörjarparet kan gå hela vägen i ”På spåret”
Marie Agerhäll och Fritte Fritzson imponerade igen
De må vara nykomlingar i ”På spåret”.
Men Marie Agerhäll och Fritte Fritzson har övertygat starkt i sina båda matcher och är nu klara för semifinal.
Ett nytt lag att förhålla sig till.
För det är ju den andra grejen med dessa frågesportprogram i tv-rutan:
Man tävlar inte bara med sig själv och de andra i tv-soffan och de i tv-rutan.
Man förhåller sig också till lagen på olika sätt. Man hejar på någon.
Något jag inte minst märkt när den här första gruppen i årets säsong av ”På spåret” har avgjorts. När jag skrivit att Hanna Hellquist och Ina Lundström är ett roligt och underhållande par, har åtskilliga (bara män!) skrivit att de är gapiga kvinnor som mest bara svär och ”har sig”.
Och jag skäms nästan för att skriva det, det är inte särskilt ädelt, men ett av lagen som tävlade i Kanal5:s ”Alla mot alla med Filip och Fredrik” följde jag alltid för att jag inte tycker om en av de tävlande. Jag hoppades allltid de skulle förlora.
då var hon plötsligt lite av a-pain-in-the-ass
När det gäller Marie Agerhäll och Fritte Fritzson, ett lag som man mycket väl kan tänkas få förhålla sig till ända fram till en final, känns det som, har jag kluvna känslor. Eller åtminstone hade.
Fritzson hade jag inte ens hört talas om. Säger förmodligen mest om min egen okunskap.
Agerhäll gjorde jag en stor intervju med inför första säsongen av hennes populära SVT-serie ”Dips” för några år sedan. Vi sågs under någon timme och hade väldigt trevligt. Hon var charmig, rolig, frispråkig.
Sedan ville hon kolla sina citat och då var hon plötsligt lite av a-pain-in-the-ass. Ville ändra massor av sina uttalanden, trots att jag hade allt inspelat på band.
Därav mina kluvna känslor, inför duons deltagande. Fast det tillhör det förflutna. Nu är jag bara imponerad.
Så bra var lagen
Niklas Källner/Lena Nordlund. Han är journalist, programledare och författare. För många blev han känd som reportern med det långa mikrofonstativet i ”Skavlan”. Sedan som programledare, ihop med Kattis Ahlström, i SVT:s ”Arvinge okänd”. Hon är journalist och radioprogramledare, framför allt känd från radions vetenskapsprogram.
Är duktiga på resmålen. Vann alla tre i sin första match, vann två av tre nu, men det räckte inte för vinst. Men med 37 + 33 poäng, kan det mycket väl räcka för att de ändå ska gå vidare.
Marie Agerhäll/Fritte Fritzson. Hon är manusförfattare, regissör och skådespelare. Blev känd när hon skapade och spelade huvudrollen i SVT:s humorserie ”Dips”, som skojade friskt med livet på UD, Utrikesdepartementet. Han är arkitekt och komiker. Har en populärvetenskaplig podcast och har satt upp flera krogshower i Malmö.
Har imponerat i båda sina matcher. Högst poäng (38) hittills, många poäng på delfrågorna, har vunnit Närmast vinner båda gångerna. Känns som att de kan gå hur långt som helst. Och har fin kemi tillsammans. Vann nu med 37-33.
Så bra var musiken
och 
Bo Kaspers orkester
Några popnördiga läsare (män, förstås…) hörde av sig och undrade varför jag inte påpekade att deras arrangemang av Gunnar Wiklund-schlagern ”Han måste gå” förra gången var stulet rakt av från Ry Cooders version av ”He'll have to go” från albumet ”Chicken skin music” (1976).
Och?
Varför skulle inte Mats Schubert kunna få spela dragspel ungefär likadant och lika läckert som Flaco Jimenez gjorde då?
Den här veckan: En mer än habil version av Kylie Minogues hit ”Can't get you out of my head”. Och rysarversion av ”Regntunga skyar” med Isabella Lundgren vid sångmikrofonen.
Några andra (Fredrik Lindström)-spaningar
Han filosoferade rätt roligt om att han ännu inte var vuxen.
Och sjöng vad han lite frikostigt kallade den första Abba-låten. Hellre än bra, får man väl skriva…
Kul däremot att Marie Agerhäll försökte få honom att härma en kookaburra. Men det vågade/kunde han inte.
Och så muttrade han ”otroligt spännande” i bakgrunden inför allra sista frågan. Han, om någon, borde veta att man inte kan ta in fyra poängs försprång på en fråga.