Kulturbudgeten – "en rejäl urholkning"

helskärm

Tuffa tider väntas efter vad oppositionen kallar en ”neddragningsbudget” på kulturområdet. Institutioner som Nationalmuseum, Operan och Dramaten oroar sig för framtiden.

Nationalmuseum är en av få institutioner som har fått mer pengar i kulturbudgeten. Men Per Hedström, tillförordnad chef på museet ser de tio miljonerna som kompensation för höjda kostnader.

– Vi vet inte hur det här året kommer att sluta än, vi har ett prognostiserat underskott – det är inte akut på det sättet att det måste lösas i nästa års budget, men på lite längre sikt måste det lösas, annars hamnar vi en akut situation, säger han.

Amanda Lind (MP) ordförande i kulturskottet och tidigare kulturminister talar om en ”nedskärningsbudget”.

– Man hyvlar på många verksamheter i ett läge där man skulle behöva göra förstärkningar för att klara lågkonjunkturen.

– Sedan är det också ett siffertrixande, man säger att man gör satsningar men man sparar samtidigt med samma summor.

Klen tröst

Kungliga Operan är en av de institutioner som får ett minskat anslag, med 6 miljoner kronor nästa år. Samtidigt får man låna upp till 130 miljoner kronor av Riksgäldskontoret, inklusive tidigare lån. Men det är en klen tröst, enligt Kungliga Operans vd Fredrik Lindgren.

– I grunden måste verksamheten gå ihop utan lån. Det här innebär att anslaget minskar med en procent samtidigt som vi har ett hus som håller på att förfalla, inflation och löneökningar på tre procent nästa år, säger han.

För honom kommer sänkningen som en överraskning, trots ekonomiskt tuffa tider.

Även Dramatenchefen Mattias Andersson är besviken.

– Vi hoppades på uppräkningar för inflation, kostnadsökningar och det dåliga valutaläget men nu får vi mindre bidrag än 2023 och det ska ligga kvar i tre år. Det innebär en rejäl urholkning av de pengar som vi kan göra teater för.

– Detta kommer förstås påverka oss. Just nu erbjuder vi föreställningar sex dagar i veckan på fyra scener. Det är frågan om vi kan klara detta framöver.

”Mer ängslig”

Mattias Andersson pekar på att man redan har fått hyreshöjningar av Statens Fastighetsverk. Och trots bra publiksiffror under 2023 har publiken nu svårare att få råd med kultur. Mattias Andersson tror att det här kan göra det svårare att bedriva en konstnärligt avancerad verksamhet.

– Risken med minskade anslag är att teaterverksamheten blir mer ängslig. Att det satsas mer på produktioner som baseras på förlagor som redan är populära. Det är en möjlig konsekvens i ett pressat läge.

Susanna Dahlberg, vd för Riksteatern, beklagar att scenkonsten blir en av förlorarna i budgeten. Risken är att det blir färre produktioner och turnéer, vilket skulle gå ut över kulturutbudet ute i landet, menar Dahlberg.

– Det är extra tråkigt eftersom vi upplever ett stort sug efter scenkonst. Vi är tillbaka på publiknivåer som motsvarar de vi hade före pandemin. Vi möter cirka en halv miljon människor per år med våra produktioner och vi vill förstås fortsätta erbjuda kvalitativ scenkonst i hela landet. Det är särskilt viktigt i en tid med många existentiella frågor, säger Susanna Dahlberg.

Kulturskolan positiv

Men Torgny Sandgren, generalsekreterare för Kulturskolerådet, är försiktigt positiv. Satsningen på kulturskolan förlängs med 100 miljoner per år till 2026, vilket är medel på samma nivåer som i dag.

– Att regeringen valt att satsa på kulturskolan i ett läge då många kommuner befinner sig i en tuff och kärv ekonomisk situation är förstås glädjande. Vi välkomnar att kulturskolan ges stöd och att vi där ser en långsiktighet i den statliga politiken, säger han och påpekar att kulturskolan behöver nå fler barn från familjer med låg utbildningsnivå.