För mycket av allt i hyllad Wes Anderson-film i Cannes
Publicerad 2021-07-14
CANNES. Polisen stängde av gatorna närmast festivalpalatset. Och galapremiären var lika stjärnspäckad som någonsin före pandemin.
Wes Andersons ”The French Dispatch” var filmfestivalens mest efterlängtade premiär. Den fick den längsta (nio minuter) stående ovationen. Men levde inte upp till förväntningarna. Tycker åtminstone jag.
Men det är som Clint Eastwood en gång sa till mig:
– Åsikter är som arslen. Alla har ett.
Förväntningarna var skyhöga. Wes Anderson har åtminstone inom en lite snävare krets snudd på Quentin Tarantino-status. Varje film han gör är en stor händelse. Varje film han gör har en väldigt tydlig avsändare.
Nya filmen skulle haft premiär på fjolårets Cannesfestival. När den blev inställd, valde man att vänta för att kunna vara med i år. Och Cannes är en logisk plattform för att lansera filmen, då den handlar om en amerikansk New Yorker-liknande tidning, The French Dispatch, som ges ut i en fransk småstad som heter Ennui-sur-Blasé. Den är inspelad i en fransk stad som på riktigt heter Angoulême och som har ungefär 40 000 invånare. Och filmen har en stjärnspäckad rollista av sällan skådat slag:
Benicio Del Toro, Adrien Brody, Tilda Swinton, Léa Seydoux, Frances McDormand, Timothée Chalamet, Jeffrey Wright, Mathieu Amalric, Bill Murray, Owen Wilson, Christoph Waltz, Edward Norton, Jason Schwartzman, Liev Schreiber, Elisabeth Moss, Willem Dafoe, Saoirse Ronan, Cécile de France, Jason Schwartzman, Henry Winkler, Bob Balaban och Anjelica Huston, som är berättarröst.
I karantän i Paris
Filmgänget anlände till galapremiären i en guldfärgad buss, eskorterade av mc-poliser. Timothée Chalamet, de unga fansens idol, trotsade alla tänkbara pandemiregler om att hålla avstånd och skrev både autografer och tog selfies med fansen. Sedan flirtade skämtsamt han och Tilda Swinton med varandra både på röda mattan och inne i biografen.
En som inte är här är Léa Seydoux. Hon är i karantän i Paris efter ett positivt covidtest. Högst oklart om hon över huvud taget kommer hit, trots att hon är med i fyra filmer på festivalen.
Vad filmgänget tycker om filmen själva får vi inte heller veta. Av någon anledning har de ingen presskonferens för filmen.
Saknar riktig intrig
Trailern har funnits ute länge och har skapat enorma förväntningar med sina häftiga scener och läckra bildspråk.
Vi var en svensk, en gotlänning och en (holländsk) Bellman som var ute och åt middag och analyserade filmen. Vi kom fram till att det var som att se en trailer i en timme och 45 minuter. Det blev liksom för mycket av allting. Och ändå ingen riktig intrig.
Men som ”Clintan” säger: Alla har en åsikt. Amerikanska branschpressens kritiker var överlag positiva. Och det går inte att förneka att den rent visuellt slår det mesta.