Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Nina De Geer: Den är bortom dagsaktuell

Publicerad 2022-08-23

Nina de Geer som kom ut med sin första roman före sommaren.

8 böcker med
Nina De Geer, 42 år, som romandebuterat med ”Sommarsorger”.

Böckerna jag läser nu.
– Jag läste nyss ut ”Natten" av Sara Gordan och vet inte vad som ska kunna ersätta den riktigt. Men jag läser nu ”Lyster” av Raven Lellani och ”Detaljerna” av Ia Genberg. Jag har också min styvmor Marianne Lindberg De Geers nya dagbok ”Utan hänsyn” att läsa, än så länge börjar jag bara gråta redan på första sidan. Det är skört att älska gamla människor som hon och min pappa, jag står inte ut med tanken att de ska ryckas bort från mig.
Boken som förändrade mitt liv.
– ”Jag hade så mycket” av Trude Marstein. Den kom 2019, så den har ganska nyss förändrat mitt liv. Den var en läsupplevelse och fick mig att landa i hur jag får skriva. Det går att få vara pratig och kanske till och med att handlingen kan glida berättarjaget ur händerna.

Boken jag önskade att jag hade skrivit.

– Svårt, men jag får kanske säga ”Sommaren utan män” av Siri Hustvedt, den har också ett uppluckrat berättande som jag dras till. Den är både rolig och intelligent. Eller förstås ”Eufori” av Elin Cullhed. Den är så högupplöst, varenda scen är som att få kliva in i rummet med Ted Hughes och Sylvia Plath. Så nu har jag lyckats säga två andra böcker i stället för det kanske mer tröttsamma svaret ”Blonde” av Joyce Carol Oates, men ja Blonde hade jag ju verkligen önskat att jag skrivit!
Den mest underskattade boken.
– Jag älskade ju ”Haggan” av Aase Berg, men när jag rekommenderade den till vänner sa de: ”Vad är det för skit?”. Jag tyckte den var briljant.

Boken som fick mig att skratta eller gråta.
– Jag tyckte väldigt mycket om ”Steglitsan” av Donna Tartt. Den har jag läst två gånger av de båda anledningarna.

Boken jag inte kunde avsluta.

– Det är ”Finna sig” av Agnes Lidbeck. Det var en trigger, jag kände att jag visste vartåt det barkade. Jag kanske just då var lite mörk också för att jag hade fått nej från Norstedts efter en stor omarbetning på ett manus, så jag läste den med en bitter blick (och Lidbeck var den strålande nya debutanten).
Boken som jag skäms över att jag har läst.
– Finns det sådana böcker? Jag kan inte komma på någon.

Boken jag läst om flest gånger.

– Det är ”Tjänarinnans berättelse” av Margaret Atwood. Hon har ett fantastiskt språk och den är bortom dagsaktuell. Den har något enormt mänskligt i sig.