Leif GW Persson: ”Stoppa in min dotter Malin i Svenska Akademien”
Uppdaterad 2019-08-02 | Publicerad 2018-04-06
Bråket i Svenska Akademien väcker starka känslor i Författarsverige.
– Jag kan förstå att kapsylen gick av på både Klas och Kjell, säger Leif GW Persson.
– Det luktar gammal herrklubb, säger Håkan Nesser.
– Det är sorgligt och upprörande, säger Viveca Sten.
Författaren, kriminologen och tv-profilen Leif GW Persson kluckar gott åt kalabaliken i Svenska Akademien.
En kalabalik som, efter höstens avslöjanden om den så kallade kulturprofilen, inte har avtagit utan snarare tilltagit och nu närmar sig brytpunkten:
Svenska Akademiens vara eller icke vara.
Aftonbladet ringde runt till ett antal av Sveriges mest populära författare – som inte tillhör Akademien – och frågade vad de tyckte.
”Våldsamt uppiggande”
En som inte var bekymrad utan snarare road av uppståndelsen var Leif GW Persson.
– Det är våldsamt uppiggande. Det gjorde min dag, säger han.
– Jag kan inte hjälpa det, jag måste vara en dålig människa, men jag blev faktiskt på ganska gott humör.
.Att tre ledamöter – Peter Englund, Klas Östergren och Kjell Espmark – var och en för sig, under en och samma dag, meddelar att de hoppar av Akademien har han full förståelse för.
– Jag känner ju till anledningen, så jag kan förstå att kapsylen gick av både Klas och Kjell. Det är ju som Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg skriver, att man hade en förtroendeomröstning om den här kulturprofilen i Akademien. Den tunga punkten var kanske inte så mycket hans moral, utan mycket tydde på att han hade läckt Nobelpristagare. Det var väl inte så jävla lyckat, säger Leif GW Persson.
– Jag känner både Espmark och Östergren och det är gammaldags personer när det kommer till sådant. Jag förstår mycket väl hur de tänkte. Jag kan tänka mig att de fick tokspel när de hörde det där.
”Åberopa uteslutningsklausulen”
Det finns inga bevis eller någon bekräftelse från Akademien om att kulturprofilen via sina kontakter i Svenska Akademien har fått och spridit uppgifter om vem som ska få Nobelpriset i litteratur.
Men flera personer har vittnat om det i olika granskningar och journalisten och författaren Jan Guillou är övertygad om att så är fallet:
– Man kan inte avgå ur Svenska Akademien, men kan bli utesluten om man har vanärat Akademien. Det är förvisso 1700-tals språk, men det är den kritik man kan rikta mot Katarina Frostenson. Hon har spridit ut namn på Nobelpristagare och därför kunde hennes närstående, den aktuelle kulturprofilen, stoltsera med förhandskunskaper.
– Hade jag suttit i Akademien – rolig tanke (skratt) – hade jag nog åberopat den där uteslutningsklausulen mot kollegan Frostenson eftersom sambandet är alldeles klart.
Författaren Denise Rudberg tycker att Klas Östergren gör rätt i att hoppa av.
– Jag har alltid älskat Klas Östergren. Jag gör det om möjligt mer nu.
”En stor förlust”
Författaren Håkan Nesser tycker också att poeten och Akademieledamoten Katarina Frostenson är den som borde gå istället för de andra. På grund av sin nära anknytning till Kulturprofilen.
– Jag förstår de som hoppar av. Det är konstigt att Katarina Frostenson inte avgår. Det är ju uppenbart.
Författaren Viveca Sten är mer bekymrad och upprörd än road.
– Det är en stor förlust för Akademien att Peter Englund och nyss inträdde Klas Östergren lämnar, säger hon.
Men alla tycker de att Svenska Akademien ska finnas kvar, om det är de rörande eniga.
– Ja, Svenska Akademin är viktig på många sätt, inte bara genom att dela ut Nobelpriset i litteratur, utan också genom att värna det svenska språket genom arbetet med SAOL, Svenska Akademiens ordlista, säger Viveca Sten.
”Fjolliga 1700-talsregler”
Håkan Nesser efterlyser dock både en förnyelse och en föryngring, kort sagt en Svenska Akademien anpassad till 2000-talet.
– Akademien behöver ju en renovering, säger Håkan Nesser.
– Man kanske skulle göra om den? Man behöver ju faktiskt inte leva kvar på 1700-talet. Det blir något unket över det. Ta bort de där fjolliga 1700-talsreglerna om ”herr” och ”fru” och svarta och vita bollar. Det luktar gammal herrklubb.
Leif GW Persson vill också vädra ut i Börshuset i Gamla Stan, där ledamöterna i Svenska Akademien samlas för sina hemliga möten varje torsdag klockan 17.
– Det vore ju väldigt tråkigt om man lade ned verksamheten, inte minst med tanke på Nobelpriset i litteratur, som är en av de absolut främsta sakerna när det gäller marknadsföringen av Sverige, säger han
– Det tror jag ingen har en tanke på att göra heller, men man får se till att få ordning på verksamheten. Där sitter ju en del jävla konstiga människor, ska du veta.
– Men det tror jag att man kommer att få. Det är som med varbölder, för att de ska kunna läka ut så måste de spricka först. Det här var ju en sådan, säger Leif GW Persson.
”Kungen skulle säga nej”
Denise Rudberg är inne på att det kanske behövs en annan urvalsprocess och andra kriterier när det gäller vem som ska väljas in i Akademien.
Hon tycker att Svenska Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius har skött saken bra hittills.
– Sara Danius har verkligen skött det här jättebra. De ska vara väldigt glada att hon är vid rodret just nu. Sätt det här i händerna på henne och be henne göra en ny utvärdering. Saker måste förändras, säger Denise Rudberg.
På frågan om vilka de själva vill se i Akademien istället för de som nu har hoppat av – en i och för sig en hypotetisk fråga eftersom de fortfarande sitter på livstid – varierar svaren.
Både GW och Jan Guillou skrattar gott vid tanken på att själva sitta där, men avfärdar det samtidigt båda två – av samma skäl:
Åldern.
– Jag är för gammal. För att acceptera ett inval där ska man inte vara för gammal, då gäller det att verkligen bidra med något och läsa en in i helvete massa konstig litteratur och det skulle jag inte kunna förena med den arbetstakt jag har numera, att skriva en bok om året, säger Jan Guillou.
– Dessutom går det inte. Jag tror att kungen har rätt att säga nej till invalsförslag och det tror jag att han skulle göra i mitt fall. Jag blir inte ens bjuden på middagar och sånt där.
Istället föreslår han juristen och författaren Hans-Gunnar Axberger.
”Ingen skulle käfta emot”
Leif GW Persson å sin sida är övertygad om att han själv, i egen hög person, skulle vara en lysande ordningsman i Akademien.
– Ja, det kan du ge dig på! Sådant där skulle jag aldrig tolerera! Och ingen skulle våga käfta emot.
Men eftersom han anser sig för gammal har han ett annat förslag:
Malin Persson Giolito – hans egen dotter, juristen som blev hyllad författare och numera är kolumnist i Aftonbladet.
– Hon kan hålla ordning! Det kan jag lova dig. Hon har ju uppfostrat tre döttrar. Hon skulle nog få ordning på det där stället. Hon är dessutom gammal jurist. Oreserverat! Stoppa in Malin där så blir det ordning och reda. Men inte hennes gamla trötta pappa, det är för sent, säger Leif GW Persson.
Viveca Sten skulle gärna se akademiledamoten Horace Engdahls före detta hustru, författaren och professorn Ebba Witt-Brattström ta plats i Svenska Akademien.
– Hon borde ha valts in för länge sedan, säger Viveca Sten.
Denise Rudberg har tre förslag:
– Maj-Gull Axelsson, hon är en enastående författare som har levererat under lång tid. Hon är ju en svensk version av Margaret Atwood. Hon tar sig an frågor om utsatta människor i samhället på alla tänkbara sätt. Hon är väldigt bra och skulle behövas. Det får inte bara bli gubb-poesi, det känns ointressant. Hon är dessutom en av få tunga författare som också är väldigt läst.
– Sen skulle jag kanske kasta in en nordisk författarkollega, finlandssvenske Kjell Westö samt Agnes Lidbeck, som precis har kommit ut med sin andra roman. Hon är ny och ung, men jag är helt övertygad om att hon har en lång författarkarriär framför sig och jag tror att hon skulle kunna vara en insiktsfull medlem.