Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

’Jag har aldrig träffat en lycklig gangster’

Uppdaterad 2015-01-23 | Publicerad 2015-01-22

Gladiatorn Mikael Spreitz hjälper nu unga män med problem

Under många år kantades hans liv av våld, droger och misshandels­domar.

1997 valde gladiatorn och kampsportmästaren Mikael Spreitz att byta kurs.

– Jag bestämde mig för att det var nog.

Mikael Spreitz, 51, har synts både som den gigantiske Tor i TV4:s ”Gladiatorerna” och som Lisbeth Salanders halvbror i filmatiseringen av Stieg Larssons ”Millennium”- trilogi. Men livet började skakigt för den 198 cm långe kampsportaren. En våldsam pappa och brist på stöd hemifrån gjorde att Mikael Spreitz påbörjade en hetsig jakt på bekräftelse. Först med hjälp av framgångarna inom karaten, därefter genom att försöka tjäna pengar.

Men på vägen gick något snett. Tillsammans med ett gäng kompisar började Mikael Spreitz driva in skulder, först åt bekanta som behövde hjälp och senare åt sin pappa. Han stängde av alla sina känslor.

”Empati fanns inte”

– Våldet blev som en huvudnyckel, empati fanns inte. Om någon tjafsade med mig fick han stryk. Jag brydde mig inte ett skit, säger han.

Under många stökiga år samlade Mikael Spreitz på sig domar för misshandel, dopningsbrott och våldsamt motstånd. Allt var kaos och det fanns inget utrymme för honom att känna efter hur han egentligen mådde. 1996 föddes hans äldsta dotter – men först ett år senare kom vändpunkten. Spreitz kallades in för att genomgå en liten sinnesundersökning och fick en insikt.

– Jag kände att nu räcker det, aldrig mer. Det gäller att bestämma sig, säger han.

Tror på att prata

Sedan dess har våldet lyst med sin frånvaro i hans liv. Han har gått i terapi och i dag arbetar han med att stötta unga män med olika problem i livet. Utöver det har han engagerat sig i att samla in pengar till organisationer som Barncancerfonden och Min stora dag. Han tror att det viktigaste man kan göra för att vända en jobbig tillvaro är att våga öppna upp, prata om sina problem och gå till botten med dem.

– Det är en styrka att kunna vara transparent. För att kunna hitta och lösa problemen måste man erkänna dem för sig själv, säger han.

Till andra unga, framför allt yngre killar på väg in på en bana kantad av droger, våld och kriminalitet, vill han ge rådet:

– Ta inte den vägen, det finns inget där. Jag har aldrig träffat en lycklig gangster.

Gilla communityt #tillräcklig på Facebook!

Följ ämnen i artikeln