Är någon förvånad? Sluta upp med det!
Markus Larsson om varför Håkan Hellström försöker upprepa sin succé
Ettan kom.
Tvåan kom.
Och tredje Ullevi-konserten kommer nog så småningom.
Är någon förvånad?
Sluta upp med det.
Det var ju bara en tidsfråga innan nästa Ullevi-datum säkrades med tanke på förra konsertens succé.
Och det slutar antagligen inte där.
I och med detta sätter Håkan Hellström en ny standard som få svenska artister kan följa, om ens någon.
Just nu är Hellström ingen artist längre – han är en festival. Och Ullevi-konserterna är i sin tur en ny affärsmodell.
Varför göra en hel turné när man kan göra en spelning per sommar för lika mycket folk och pengar? Det är rätt enkel matematik och bekvämt för alla inblandade. Blir andra konserten lika framgångsrik som första lär Håkan på Ullevi bli en återkommande tradition.
Dessutom medför greppet att Håkan Hellström kan undvika riskerna med överexponering. När han spelar blir det inte en konsert i mängden, utan en unik händelse.
Frågan är väl om rond två blir lika unik som den 7 juni 2014. Kanske inte. En debut är en debut. Resten är ofta en ändlös rad av repriser.
Och duetten med Veronica Maggio i "Kärlek är ett brev skickat tusen gånger" går inte att upprepa. No, sir.
Men samtidigt vet de flesta i dag vika förutsättningar som gäller på den riktiga nationalarenan i Göteborg. Det är andra kvällen som gäller, oavsett om det går två år mellan konserterna. Det är inte en
sanning. Det har blivit en naturlag.
Nu kan även några irriterande frågetecken rätas ut. Hurricane Gilbert?
Björn Olsson? Det är nog dags att de får ta plats på scen och skina.
Jag vill stå på Ullevi den 4 juni nästa år, masspsykos eller inte. Jag skulle blåljuga om jag påstod något annat.
Och medan det ändlösa kacklet om att sång- och dansmannen från Västra Frölunda inte kan sjunga börjar om igen lutar jag mig tillbaka, poppar lite popcorn och konstaterar lugnt:
Den som inte gillar Håkan Hellström tycker tyvärr inte om musik.
Det är sedan gammalt, men det tål att upprepas några gånger per år.