Sveriges okände prins tar plats på balettscenen

Drygt 200 år efter Gustav Badins död får en balett om hans osannolika öde urpremiär på Kungliga Operan i Stockholm.

– Jag är glad att Badin får stå på scen igen, säger regissören Amir Chamdin.

Ett porträtt av Badin fick honom att börja intressera sig för dennes öde. Den svarte mannen bland de svenska kungligheterna, vem var han?

Det visade sig att Badin, född ”Coushi”, var en stjärna på den svenska balettscenen, och diplomat i drottningens tjänst. Han var också slav från Västindien, en ”gåva” från Danmark till Sveriges drottning Lovisa Ulrika i mitten av 1700-talet.

– Det är en otrolig historia, den går knappt att slå. Som filmmakare undrar man ju varför vi inte har berättat den här historien tidigare, säger Amir Chamdin.

En ”fix idé”

När han upptäckte att Badin tillhörde baletteliten blev det en ”fix idé” att sätta honom på scenen igen.

– Jag berättar en historia, men det är Pär Isberg som är koreograf och skapar historien med dansen, säger Amir Chamdin.

Verket som har urpremiär på Kungliga Operan på fredagen, den 18 oktober, är både ett triangeldrama och ett kärleksdrama. Föreställningen skildrar Badins liv i det svenska hovet och som dansare.

Badin kom till kungahuset som barn och växte upp tillsammans med drottningens egna barn Gustav (III), Karl (XIII), Fredrik Adolf och prinsessan Sofia Albertina. Han var ett experiment, ett exotiskt inslag vid det svenska hovet och fick uppfostra sig själv i filosofen Rousseaus anda.

– Det finns bevis för att han uppförde sig illa, bet folk i vaderna vid middagsbordet. Men han kanske faktiskt betedde sig så som det förväntades, som en vilde, säger Pär Isberg.

Dimper ner

Den bild som projicerades på Badin verkade dock inte stämma med hans inre. ”Jag fick alla de här namnen när jag kom hit, men inget av dem belyste vem jag var” ska han ha uttryckt.

– Många kan känna igen sig. Du dimper ner i ett nytt land, du är överlevare, du kanske spelar lite ibland för att det krävs. Men vem är du egentligen? När slutar du spela en roll och blir dig själv, säger Amir Chamdin.

Guillaume Diop, étoile (premiärdansare) vid Parisoperan, som gestaltar Badin, vill att berättelsen ska nå ut till publiken.

– Han är en intressant karaktär och en viktig person i svensk historia, en slav som blir berömd, säger han.

Den hemliga och förbjudna relationen mellan Badin och Sofia Albertina som skildras i föreställningen är en viktig del av berättelsen och koreografin.

– Även om det inte finns några blodsband så är de bror och syster och kan inte vara tillsammans. Det är vackert, men också väldigt sorgligt, säger Guillaume Diop.