"Utan sitt namn hade hon aldrig blivit stor"

Wolfgang Hansson

Wolfgang Hansson: Därför är kändisskapet allt för Paris

Paris Hilton – en blond bimbo med beslöjad sängkammarblick som plötsligt stirrade mot mig från allt fler löpsedlar och förstasidor.

Hon var inte artist eller författare. Inte fotomodell eller affärskvinna.

Hennes främsta tillgång var hennes efternamn. Hilton, som hotellkedjan.

Första gången hon förekommer i Aftonbladet är den 20 september 2000. Då som bihang till skådisen Eddy Furlong som påstås ha spytt på en chic nattklubb i New York.

Sedan dess har hon omskrivits 4 537 gånger – bara i Aftonbladet. Oräknat tusentals andra tidningar världen över från Hindustan Times till New York Post.

En teori om Paris dragningskraft är att hon vänder upp och ner på den sociala hierarkin. Hon är överklass men uppträder som en slampa.

Paris väcker avund men är ingen vi ser upp till. Snarare någon att förakta. Att göra sig lustig över. En dörrmatta att torka skorna på.

Hon benämns överallt som arvtagerskan till Hiltonimperiet.

Det är inte sant.

Även om hon är släkt med grundaren har hon ingenting med hotellrörelsen att göra. Inte heller har hon något stort arv att vänta.

Vill hon övernatta på något av hotellen får hon betala fullpris som alla andra.

Vilket är precis vad hennes farfars far hade velat enligt boken ”Huset Hilton” av Jerry Oppenheimer som nu kommer ut på svenska. En bok som försöker förklara varför Paris Hilton blev den hon är.

Drömde om rikedom

Conrad Hilton köpte sitt första hotell med samlade besparingar på 5 000 dollar. Året var 1919. Han hade rest till staden Cisco i Texas för att förverkliga drömmen att bli rik och mäktig.

Han hamnade framför ett rött tvåvåningshus på en dammig gata. När han hörde portiern i Mobley Hotel ropa ”fullbelagt” såg han en lysande affärsidé framför sig.

Han köpte hotellet och renoverade det.

Inkomsterna gick till att köpa nya hotell som han förvandlade till kassasuccéer. Affärsidén var att rusta dem tipp-topp. Träna personalen att vara vänlig och ge bra service. Att erbjuda något mer än bara tak över huvudet.

Dallas Hilton, första hotellet som bar hans namn, öppnade Conrad Hilton i augusti 1925.

Han gifte sig och fick tre söner i snabb följd. Men det var inte familjen som upptog hans tankar utan affärsrörelsen. Han talade om sina hotell som ”hon”, som de vore älskarinnor.

Vad som började med några få hotell växte sakta men säkert till ett imperium.

Conrad Hilton tillhörde nu gräddan av societetslivet. Namnet Hilton fick samma magiska klang som Kennedy, Hearst, Heinz och andra förmögna amerikanska familjedynastier.

Skandaler saknades inte.

Gift med Zsa Zsa

Conrad gifte om sig med en av dåtidens sexsymboler, den 30 år yngre Zsa Zsa Gabor. Hon var sedermera otrogen med en av hans söner, Nick.

Nick Hilton levde lite av samma rumlarliv på 50- och 60-talen som Paris Hilton gör i dag. Syntes ständigt i nytt damsällskap. Från Jayne Mansfield till Joan Collins. Han söp och knarkade tills kroppen sa ifrån. Han var bara 42 år gammal när hjärtat gav upp.

I stället fick sonen Barron – Paris farfar, i dag 79 år – överta skötseln av lyxhotellen.

Barrons son Richard är Paris

Hiltons pappa men han har ingen roll i hotellkedjan.

Han jobbar i fastighetsbranschen.

Mamman Kathy kom från enklare förhållanden. Den allt annat än sympatiska bilden som tecknas av henne i Oppenheimers bok är av en golddigger som pushar på sin dotter att bli kändis och gifta sig rikt. Kathy Hilton försökte stoppa den skvallriga och icke-auktoriserade biografin. När inte det gick intog hon familjens vanliga strategi ”bättre dålig publicitet än ingen publicitet alls”.

Sexvideo spreds

Bokens genomgående tes är att med en sådan släkt är det inte konstigt att Paris blivit den hon är, en outbildad wannabe som gör allt för att få uppmärksamhet och tjäna pengar.

Hennes ”genombrott” kom när en privat sexvideo med henne och en ex-pojkvän i huvudrollen spreds på nätet och i videobutiker. En rik överklasstjej i en porrfilm sålde som smör. Hilton påstod sig vara rasande men det slutade med att hon fick procent på försäljningen.

– För någon som försöker bli vald till senator hade videon varit rena dödsstöten, säger Robert J Thompson, professor i populärkultur vid Syracuse University i USA. För Paris Hilton var den en skänk från ovan.

Men utan sitt namn hade hon aldrig blivit stor, anser Thompson. Inte heller hade hon fått chansen som sångerska, författare och skådis.

– Snygga partyflickor finns hur många som helst. Hennes namn och ryktet om hennes rikedom fick folk att lägga Paris Hilton på minnet.

Blåst på jättearvet

Fast särskilt rik var inte Paris. Conrad Hilton gjorde precis sina barn och barnbarn arvlösa genom att lägga Hiltonförmögenheten i en välgörenhetsstiftelse. Barron har gjort samma sak med sin förmögenhet.

Allt enligt devisen ”barnen mår bättre av att jobba ihop sina egna pengar”.

För Paris är kändisskapet en livsviktig inkomstkälla för att kunna leva sitt jetset-liv. Under hennes logga säljs allt från parfym till böcker. Uppgifterna varierar men hon påstås förra året ha dragit in minst 20 miljoner kronor på sitt namn. Vissa klubbar betalar henne upp till en miljon bara för att visa sig där.

Hon kan behöva pengarna. Hennes bästföredatum som superkändis kan snart vara över.

– Enda skälet till att folk är intresserade är att hon hela tiden levererar nya skandaler, säger Robert J Thompson. Fängelsevistelsen håller henne vid liv ett tag till. Så fort hon börjar sköta sig och leva ett mer normalt liv blir hon ointressant.