Katrine Marçal: Därför är män så olyckliga trots att de har allt
Journalistens ”Sommar” börjar och slutar kasst men däremellan är det toppen
Män har majoriteten av makten och rikedomarna i världen.
Så varför är de så olyckliga?
Det vet Katrine Marçal.
Det börjar märkligt.
Katrine Marçal meddelar att hon sommarpratat förr, och ja, är vi nyfikna på hur hennes liv var för nio år sedan så kan vi lyssna på det. Okej.
Men vad ska hon prata om nu, det vet hon inte riktigt men en sak vet hon: att vi som sitter och lyssnar är gamar som hela sommaren längtat efter att just Katrine Marcal ska klä av sig (”psykologiskt alltså”) och fläka ut sitt privatliv. Ursäkta? Det är möjligen nån form av humor, men det flyger över åtminstone mitt huvud.
Marçal, som numera skriver om bland annat ekonomi i Dagens Nyheter, skrev på Aftonbladets ledarredaktion när jag var ny på tidningen. Är det något jag förknippar henne med är det kunskap, skärpa – värdighet. Och efter en inledning som får mig att vilja stänga av kommer belöningen.
Marçal ägnar sitt ”Sommar” åt den bräckliga strukturen manlighet (den man kan bli av med om man inte är manlig nog) och män (som samhället låter känna tre känslor: ilska, kåthet och hunger). Män är vad de presterar. Manligheten byggs som motsats till kvinnor: du ska inte kasta som en tjej eller köra som en kärring och redan som barn ska du undvika tjejbacillerna.
Komplicerat. Samtidigt ses män som enkla i motsats till känslomässiga kvinnor. ”Skrattretande! Har du någonsin pratat med en man?”, frågar Katrine Marçal vasst.
Hon vänder och vrider på begreppen och det är riktigt jävla bra. Kunnigt, roligt – värdigt. Från Odysséen till Londons tunnelbana i dag (där mansspillror forslas till och från sina kontorsjobb), går till statistik, forskning, från makro till mikro: de mossiga könshierarkierna vårt samhälle byggts på får alla att må dåligt.
I längden går det lite rundgång i resonemangen och generaliserandet är både kul och lite väl, ja generaliserande, men det är ju också det som gör poängen.
Sedan är det synd att Marçal i slutet prompt måste knyta ihop säcken genom att återvända till den märkliga inledningen. Den vill jag glömma.
I morgon pratar Siw Malmkvist.