Klum: ”Covid är en faktura från naturen”

Silverbladsapor i Borneo, giftormar och smältande glaciärer – Mattias Klum har varit naturfotograf i över tre decennier. När han för första gången ställer ut på Fotografiska i Stockholm är det med en hyllning till och en bön om att rädda vår planet.

På ena väggen öppnar några av världens giftigaste ormar sina gap. Mittemot dem busar en gepard med sin mamma, och en ung bergsgorilla tittar storögt in i kameran.

– Det här är solskenshistorien. Det jobbet gjorde jag för New York Times, och då fanns det 750 bergsgorillor kvar i världen. Nu är de över 1000, säger Mattias Klum.

Tyvärr hör gorillans öde till undantagen. Utställningen "Vår tid på jorden" visar en värld där människan har gått hårt åt både djur och natur. Mattias Klum slog igenom som fotograf vid 29 års ålder för National Geographic, och har fotograferat för tidskriften över hela världen, i mer än 20 år.

– Det blir väldigt tydligt när man över tid besöker samma plats hur vi påverkar naturen. Om man har varit i en regnskog på 80-talet och ska åka tillbaka är det inte säkert att den finns kvar. Och på Svalbard har glaciären dragit sig tillbaka en halv kilometer, säger Mattias Klum.

Ett kall

Utställningen på Fotografiska är inte ett retrospektiv, men väl ett par nedslag i Mattias Klums långa karriär. Han började att fotografera redan i 12-årsåldern och engagerade sig också redan från början i miljöfrågor. Han vill få folk att överbrygga glappet mellan hjärna och hjärta.

– Många av oss känner till att vi har utmaningar, men det kan finnas ett stort glapp mellan medvetenhet och vad vi faktiskt gör i vardagen. Bilder, texter och även musik har en förmåga att göra människor berörda. För alla träffar inte ett urfolk, står öga mot öga med en tiger eller ser en skjuten, blödande elefant eller ett svältande barn. Men en bild eller en artikel kan göra att man tänker "nu hajar jag", säger han och fortsätter:

– Det här har varit mitt kall i 35 år och jag tänker inte sluta med det.

Sedan han träffade sin fru Iris för fem år sedan har han dock arbetat på ett annat sätt. De två har skapat konstnärsduon Alexandrov Klum, och numera väver han in mytologi, historia och mystik i ett mer "holistiskt berättande". Men det mystiska elementet finns också i hans bildspråk: Mattias Klum tycker om landskapsbilder där det finns flera lager, och där han får känslan av att titta in genom ett nyckelhål, in i en annan värld.

– Den typen av bilder har jag alltid älskat att göra, säger han.

Naturens faktura

Genom hela sin karriär har han också föreläst för allt från skolbarn till kungligheter. Han vill få folk att förstå, att när vi söndrar naturen oreglerat leder det till abrupta tröskeleffekter.

– Med mänsklighetens absurda tryck blir effekterna skarpare, för naturen reagerar inte linjärt. Som med covid-19: vi har öppnat en låda via avskogning och rovdrift på hotade djur, som släpper ut den här "zoonosen" som covid-19 är: det är alltså ett djurtriggat virus. Det är som en faktura från naturen, säger han och häpnar över vissas inställning:

– När folk pratar ibland är det som att vi har råd att välja, eller som att naturen är en hobby. Men det är grundförutsättningen för hela mänskligheten.

Mattias Klum tycker sig ändå se att världen börjar vakna. Numera finns fler och fler möjligheter att minska sitt klimatavtryck, med ny teknik och cirkulärt tänkande inom matproduktion.

– Vi måste hitta paradigmskiftet, både individuellt och på ett kollektivt plan. Politiska beslut är avgörande, och företagsledare måste engagera sig. Det här är väldigt demokratiskt: vi behövs allihop.