Anders Öfvergård: ”Jag kommer inte hålla käften”

Arga snickaren gör entré i ”Let’s dance”

Louise Åström

En tävlingsgubbe som spelat hockey och inte dansat annat än i skolan.

Så beskriver Anders Öfvergård sig själv inför sin medverkan i ”Lets dance”.

– Det är fortfarande så att jag ibland vaknar upp mitt i natten och bara undrar ’vad fan har jag gjort?, säger han till Nöjesbladet.

Från byggjobb och hårda sanningar till salar med kristallkronor och instruktioner om hållning, ramar och fotblad.

Anders ”Arga snickaren” Öfvergård är en av deltagarna i ”Lets dance” 2017. För Nöjesbladet berättar han att han fått förfrågan om att vara med flera gånger, men alltid tackat nej.
– Mycket handlar om tajming. När jag har spelat in ”Arga snickaren” med 12–13 program vår och höst så har det inte fungerat. Sedan känner jag att det kommer tillfällen i livet där man känner att man behöver en konstig utmaning. Jag känner att jag behöver lämna min ’comfort zone’, säger han till Nöjesbladet.

Enligt Anders vill han också ta reda på hur kul programmet faktiskt är.
– Det är en stor nyfikenhet det här med att alla säger att det är så jävla roligt. Då känner jag att nu ska jag kolla om det är sådär jävla roligt. Och det tror jag att det är. Men när alla säger det så känner man att ’vad fan’. Det känns lite fånigt nästan.

”Inmålad i ett hörn”

Sin danstalang är han inte helt övertygad om. Han är gammal hockeyspelare som inte dansat mer än ’när man var tvungen i skolan’, som han uttrycker det. – Jag är väl även en ganska dålig glad amatör som dansar när det är fest och när man kanske har druckit ett glas vin för mycket. Det som jag besitter är väl egentligen att jag är en jävla tävlingsgubbe.

Men du brukar inte gå loss i en rumba direkt?

– Nej, så är det inte. Det här befäster ju ännu mer att jag behöver bli inmålad i ett hörn och undra vad fan jag har givit mig in på för att sedan ta mig ur det så fruktansvärt bra man bara kan.

Mest nervös är han över att tappa bort sig i direktsändning. Han har också en teori kring att det går att vinna, utan att vara bäst på att dansa.
– Det finns ju många som vunnit Let’s dance som inte har varit bäst men som kanske visat att de har jävligt roligt och att det är roligt att titta på dem. Man kan gå hem hos publiken på olika sätt. Antingen är man svinduktig eller så kan det ju vara så att publiken tycker att en fredag utan en viss person är tråkig.

Vaknar mitt i natten

Han hoppas själv på att gå hem i tv-rutan.

– Jag hoppas på att jag blir den här sköna snubben, haha. Jag kan ju inte vara så oödmjuk att jag säger att jag är en supertalang på det här.

Trots att han vill att våren ska bli ett rolig utmaning har han redan viss oro i kroppen.

– Det är fortfarande så att jag ibland vaknar upp mitt i natten och bara undrar ’vad fan har jag gjort?’. Jag känner liksom att ’vad fan har du gett dig in på Anders?’. Å andra sidan landar det alltid i att jag behöver göra det här för att det är galet.

Hur är du på att ta kritik?

– Om kritiken är befogad så tar jag den absolut. Jag är liksom inte helt empatilös. Däremot kan det nog vara så att om kritiken inte är befogad så kommer jag nog inte hålla käften.

Du kommer inte stå och le där vid jurybordet?

– Det verkar dumt. Sån är ju inte jag. Jag kan ju inte ändra min personlighet. Men viss taktkänsla har jag. Men kommer inte bli arga-Anders. Däremot kommer jag nog vara glad och saklig.

Även Stina Wollter medverkar i årets omgång av ”Let’s dance”. Sedan tidigare är det klart att Anja Pärsson också blir en av deltagarna.

Programmet har säsongspremiär i mars och leds av Tilde de Paula Eby och David Hellenius.