Kate Winslet: Jag vill inte stå här helnaken
Skådespelaren om ”The regime”, att tvingas till sexscener och megaberömmelsen efter ”Titanic”: ”För mig var det väldigt traumatiskt”
Publicerad 2024-03-18
HOLLYOOD. Priserna hemma på hyllorna är bevis på att Kate Winslet mer än väl klarat utmaningarna i Hollywood.
Ändå var hon livrädd när hon hoppade på senaste projektet, komediserien ”The regime”.
– Det är det svåraste jag har gjort, säger hon.
Uttalandet hon gör under en videointervju kan med tanke på hennes långa och succékantade karriär säkert uppfattas en smula kokett. Men med tanke på att hon skördat sina största framgångar när hon medverkat i seriösa dramer kan det ha funnits fog för rädslan.
Ändå sökte hon utmaningen.
– Jag ville göra en komedi. Det var något jag hade letat efter, säger den 48-åriga trebarnsmamman som sedan 2012 är gift med Edward Abel Smith.
Älskade att spela kvinnlig diktator
”The regime” är en skruvad historia som utspelas i en fiktiv, centraleuropeisk nation där den hämndlystna och tyranniska härskaren Elena Vernham styr med hypokondrisk järnhand.
– Jag hade aldrig spelat någon som hon förut. Jag älskade att det handlade om en diktator, och en kvinnlig sådan också. Det gav mig möjligheten att utforska den kvinnliga skörheten bakom masken.
”The regime” är skapad av Will Tracy, en manusförfattare med fingrar i ”Succession” och restaurangthrillern ”The menu”.
Här låter han tittarna tidigt se diktatorn som instabil ledare. När Vernham faller för den utskämda och grymma soldaten Herbert Zubak (spelad av belgaren Matthias Schoenaerts) och gör honom till närmsta rådgivare accelereras dårskaperna.
Winslet: ”Det var röd flagg”
Bara ämnet gör det lockande att få veta från vilka av dagens eller historiens despoter Winslet hämtat inspiration. Men den kroken nappar skådespelerskan som föddes i Reading en timme utanför London och i dag bor i kustorten West Wittering inte på.
– Jag hämtade inte från någon. Jag tyckte inte att det hade varit ett klokt val. Elena liknande inte någon jag kommit i kontakt med i något som helst sammanhang.
Det i sig ställde till ett problem. I manuset fanns ingen beskrivning av diktatorn. Bara dialog.
Winslet var med och utvecklade allt – från kroppsrörelser till kläder och sättet Vernham pratar på.
– Jag var extremt tveksam till att låta som mig själv. Det var röd flagg. De senaste årtiondena har vi haft många serier som återskapat verkliga händelser om det brittiska kungahuset. Om man då låter som jag är det lätt att publiken försöker härleda det till något specifikt och det hade inte funkat. Vi var tvungna att komma på något annat.
Lösningen blev det som kom att benämnas ”en manifestation över den Vernham är”.
– Hon klär sig på ett visst sätt. Hon är grotesk och seriös och överdrivet sexuell och pratar annorlunda.
– Och så har hon sparat pappans lik i källaren – som hon pratar med (skratt).
Jag var väldigt, väldigt rädd att jag skulle fucka upp
Det färdiga resultatet var Winslets val.
– Det var skräckinjagande. Jag var väldigt, väldigt rädd att jag skulle fucka upp, säger hon.
Det behöver hon inte längre vara. Aftonbladets Karolina Fjellborg skriver i recensionen av ”The regime” att Winslet är ”obetalbar i huvudrollen”.
Hade det inte varit för tidigare succéer hade Winslet inte betrotts med avgörandet. Men i dag lär ingen Hollywoodchef existera som vill göra sig ovän med någon som radat upp kassasuccéer som ”Titanic” och så sent som 2021 vann en Emmy för detektivserien ”Mare of Easttown”.
Hade begärt en intimitets-koordinator
Winslet önskar hon hade haft lite av den makten tidigare. Då hade hon begärt en intimitets-koordinator, något som är standard i dag.
– Jag skulle ha tjänat på det varenda gång jag gjorde en kärleksscen, delvis tvingades vara naken eller gjorde en kysscen. Det hade varit fint att ha någon i sin ringhörna eftersom jag alltid tvingades säga ifrån på egen hand, berättar hon i NY Times.
Många gånger förblev mycket osagt.
– Jag gillar inte den kameravinkeln. Jag vill inte stå här helnaken. Jag vill inte att det ska vara så många personer i rummet. Jag vill att min morgonrock ska vara närmare – bara såna småsaker. Men när man är ung är man rädd för att reta upp folk, framstå som oförskämd eller patetisk bara för att man behöver de sakerna. Att lära sig att tala för sig själv i de miljöerna var väldigt, väldigt svårt.
”För mig var det väldigt traumatiskt”
Om mega-berömmelsen från ”Titanic” till slut ändrade på det ledde den till andra problem.
– Jag hade liksom ingen infrastruktur. Jag bodde i en liten trea i norra London. Jag försökte bara förstå hur jag skulle kunna gå ut och inte få ett epileptiskt anfall av alla paparazzi-blixtar som slog i ansiktet, uppgav hon häromdagen i en tv-intervju.
– Normalt liv för mig gick inte att få. För mig var det väldigt traumatiskt.
– Jag är så glad att det inte sker länge och att allt har ändrats.
”The regime” är en miniserie på sex delar. Inget beslut är taget om en fortsättning.
När Hollywood Reporter pratar med henne råder det ingen tvekan om var hon står i ämnet.
– Allt jag kan säga är att jag älskar att göra tv och jag älskade att spela Elena.