Räds inte tristessen – den kan leda till nåt gott

Sylvia Balac

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2016-03-25

Vi behöver inte längre ha långtråkigt – och det är tråkigt.

För tristess kan vara en inkörsport till både kreativitet och välgörenhet.

Inget att se på tv, hushållets tre VHS-­filmer söndertittade, böckerna utlästa. Även om nöjesförbudet upphävdes flera år innan jag föddes minns jag min barndoms långfredagar som långa och trista. Eller, inte bara långfredagarna om jag ska vara ärlig. Ganska många av min barndoms och ungdoms dagar präglades av långtråkighet.

Vilket jag är tacksam för. Tristessen gjorde mig till 4 författare: Exempelvis en bok om en huvud­foting som hette Klafsas och en trilogi om ett gäng tjejer som ­hittade olika djur (en katt, en hund, en häst – jag var inte en helt nyskapande skribent). Tristessen gjorde mig också till 4 fotograf: Med (analog) kamera i hand placerade jag ut mina gosedjur i naturen och fotograferade­ dem, en koala i en björk, en smurf som flög genom luften. På grund av tristess blev jag även 4 bagare: Jag levererade plåtvis med muffins och syltkakor, och skapade också nya brödrecept.

Det är svårt att veta, men kanske hade jag inte gjort de här sakerna om jag ständigt hade haft en uppkopplad Ipad till hands.

Och kreativiteten är inte det enda som triggas av tristess. En undersökning vid irländska University of Limerick visar att uttråkning kan göra dig mer benägen att donera blod eller skänka pengar till välgörenhet. En uttråkad person känner nämligen att det den gör är meningslöst, och söker sig därför till meningsfulla aktiviteter.

Så passa på att ha det riktigt tråkigt i dag – det kan komma något gott ur det.

Långtråkighetens dag till ära tipsar Stefan Sköld om trista helgnöjen, Jens Peterson listar tråkiga superhjälte­filmer och samme Peterson redogör för lång­fredagens (miss-)nöjeshistoria.