Ett sexköp säger något om vem man är, Paolo
Malin Wollin: Det har blivit några förlåt nu
Det finns ingenting som sitter så långt inne som Paolo Robertos ursäkt. Att fånga den och betrakta den är som att jaga ett rö i vårvindar friska leka och viska.
Alla som har sjungit i kör vet, alla som har fått en ursäkt med förbehåll vet.
Det har blivit några förlåt nu, och med distans till händelsen så tycks han tänka ”var det så himla farligt då?”
En vän som blev vrållämnad och utbytt sa att man måste passa på att lösa husaffärer och annat ekonomiskt medan han fortfarande har dåligt samvete, när dåliga samvetet-tåget har gått så kommer värderingsmannen farande och det ska delas lika oavsett snedsprång. Få saker på pränt medan han krälar, när han kommer upp på två ben har fönstret stängts.
Hundhuvudet bärs bara under en väldigt begränsad tid och kommer aldrig tillbaka.
Vid det här laget vet jag inte ens vad vi ska med en innerlig ursäkt till. Kan han inte bara vara tyst?
I den svamliga snaskpodden ”Hur kan vi?” undrar Paolo vad han ska jobba med nu.
”Kan du berätta det för mig?" säger han och jag vet inte vem som är Paolos syokonsulent men spontant tänker jag kanske lager? Starka armar och tunga benlyft, blir säkert jättebra.
Oroa dig inte för samhället Paolo, samhället är ok, förutom för de som tvingas sälja sin kropp för försörjningen
Vad Paolo inte verkar förstå är att folk har försvunnit ut i den hemska världen som kallas ”ha ett vanligt jobb” med mindre än ett sexköp. Du har inte fallit hårdast Paolo och slås du förresten aldrig av tanken att du ändå har det ganska bra? Om dina närmaste inte har förskjutit dig, om du har kvar ditt hus, om du kan göra yoga på huvudet vid dina stora fönster och om du fortfarande äter dig mätt på hemkavlad pasta varje kväll, då har du det bättre än väldigt många som aldrig har köpt sex.
Tillbaka till Paolos ursäkt, tillbaka till Paolos jakt på förlåtelse.
”Du kommer aldrig bli förlåten”, säger han och syftar på sig själv.
”och det där är en väldigt läskig utveckling i samhället, ett samhälle som inte kan förlåta är ett väldigt hårt samhälle”
Oroa dig inte för samhället Paolo, samhället är ok, förutom för de som tvingas sälja sin kropp för försörjningen, för dem är samhället förstås oerhört hårt och skoningslöst.
Du tycks tro att det finns en viss mängd vatten som ska rusa under broarna, sedan ska det bli som vanligt igen. Men det har aldrig handlat om tid, det har aldrig handlat om förlåtelse. Vem som förlåter dig eller inte är helt irrelevant.
Poängen är att ett sexköp säger något om vad för slags person man är.
Du har visat vem du är och det var inte vackert.
Jamen förlåt då.